Boktips: 1Q84

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Jag läste Vad jag pratar om när jag pratar om löpning, som ju är ett slags självbiografi av Haruki Murakami för ett tag sedan. Då blev jag ännu mer nyfiken än jag redan var på att läsa hans prosa. Så när det nu var dags att sätta tänderna i en ny bok plockade jag ner monstret 1Q84 från hyllan. Jag köpte den på engelska, eftersom det var lättare att få hit, och alla tre böckerna i samma volym. Totalt har den drygt 1300 sidor och är egentligen lite för tung för att läsa i sängen på kvällarna. Dessutom verkar det vara svårt att limma ihop så tjocka böcker, för en sektion ungefär mitt i hade inte kommit med i limningen upptäckte jag när jag började läsa.

I 1Q84 får vi följa Aomame och Tengo och deras upplevelser som flätas ihop mer och mer. Vartannat kapitel handlar om Aomame och vartannat om Tengo. Året är 1984, och både Tengo och Aomame är 30 år, singlar och lever ganska ensamma, enkla liv i Tokyo fast på helt skilda håll. Båda bär på minnen av en barndom som inte var som alla andras, vilket har format dem på olika sätt. Tengo jobbar som mattelärare några dagar i veckan och skriver prosa resten av tiden. Aomame jobbar som instruktör på ett gym och visar sig ha ett helt annat extraknäck vid sidan av.

1Q84.

En dag hör Tengos redaktör av sig och föreslår att Tengo ska spökskriva ett manus som har skickats in till en litterär tävling, men som behöver friseras för att verkligen komma till sin rätt. Efter en hel del övertalning antar Tengo uppdraget och det blir starten för en händelsekedja som tar med honom och läsaren djupt in i en värld som är nästan som den vanliga, fast ändå helt annorlunda. När Aomame upptäcker att hon befinner sig i en värld hon inte känner igen kallar hon den för 1Q84 för att skilja den från den vanliga. På japanska uttalas Q och 9 likadant, så det är ett slags lek med ord. Aomame får ett uppdrag på sitt extraknäck som kommer bli helt annorlunda jämfört med de tidigare hon utfört, och kräva allt av henne.

1Q84 är en av de bästa böckerna jag har läst. Den håller ihop rakt genom tre böcker, hela vägen till slutet. Samtidigt är den full av spännande vändningar och kopplingar mellan personer och händelser som långsamt ger sig till känna. Att växla mellan huvudpersonernas berättelser i vartannat kapitel är stilistiskt snyggt och hjälper också till att driva böckerna mot en upplösning. Jag upplever inte att den engelska översättningen är krånglig eller klumpig, utan jag tror att den fångar känslan Murakami är ute efter på pricken. Jag kan lätt tänka mig att läsa den på svenska också, för att se om känslan i den översättningen är densamma.

Köp boken hos Bokus (pocket del 1, pocket del 2, pocket del 3).
Köp boken hos Amazon.se (pocket).

Ett svar på ”Boktips: 1Q84”

  1. […] roman Blå, och lade till den på listan. I ett bokpaket dök den upp, och när jag hade läst ut 1Q84 så plockade jag upp den. Och visst, det var inte det bästa utgångsläget, eftersom jag ju blev […]

Kommentarer är stängda.