Jag längtar ofta efter den där fantastiska frukosten, men det är väldigt sällan den verkligen inträffar. Delvis beror det på att jag inte riktigt vet vad jag vill att en perfekt frukost ska innehålla, och delvis beror det såklart på att jag inte får välja själv när jag ska vakna. Och med två barn som ska serveras och hållas nöjda så blir frukosten sällan den där stunden av lugn som behövs för att jag ska uppleva den som fantastisk. Eller som F sa ”Frukost? Lyx? Nä, alltså, frukost är när man slevar i sig yoghurt med en hand medan man håller i en vrålande bäbis med den andra.”. Nå, riktigt så har vi inte det, oftast, men det är inte heller så väldigt långt från sanningen. De där bloggfrukostarna som vissa verkar lyckas med känns rätt långt bort, dock.
Den senaste tiden har jag försökt få till lite variation på frukostbordet, både till vardags och på helgerna. Jag har gjort risgrynsgröt som Ettan också äter av, och ibland gör jag havregrynsgröt till mig själv. När F går upp först på helgen och är någorlunda vaken kan det hända att det blir ägg och bäjkon, och ibland kokar jag ägg och har som pålägg, eller köper brie eller blåmögelost. Jag bakar ju själv, så vi har nästan alltid färskt surdegsbröd.
Men… det är svårt. Den där njutningskänslan uteblir, och även sånt som jag har längtat efter känns mest ”meh” när jag äter det. Kanske (förhoppningsvis) så är det sömnbristen och just nu kylan som gör det, och det bara är temporärt. Jag vill ju kunna njuta av mina frukostar igen, även i vardagen. Det blir så jobbigt och tråkigt annars.
Under en period i livet spenderade jag en del tid på resande fot, och åt hotellfrukost regelbundet. Oftast på samma hotell, så det var inte så att variationen var så stor, men det gjorde att jag har fått något slags standard för vad jag äter på en hotellfrukost. Jag väljer äggröra, en bit brie och lite grönsaker. En tallrik yoghurt, vanilj om det finns, med müsli. Färsk frukt om det finns. Skulle det finnas en massa söta bakverk så kan det hända att det slinker ner en croissant med nutella eller sylt. Och om jag verkligen vill lyxa till det så äter jag toast med smör och sylt.
Som någon kanske noterar så hoppar jag alltså över brödet. För många är det nybakat surdegsbröd, eller färska frallor som är det absolut lyxigaste på en hotellfrukost, men kanske är det för att jag bakar så mycket själv som jag är helt ointresserad av bröd på frukostbuffén.
Kanske är det det jag ska göra för att komma tillbaks till lyxkänslan? Se till att det finns något sött bakverk att avsluta med på helgfrukostarna? Hm. Det kanske inte är den dummaste idén idag, ändå. Jag har ju en hel del citronmarmelad att äta upp…
Min fru lyxar till det med att göra amerikanska pancakes, äggröra och bacon. Det är lyxig!