”Sån gröt jag gillar”

Inför jul var det lite ont om julstämning här på Malta, eftersom det var soligt och nästan 20 grader varmt på dagarna. Så i ett försök att få lite julkänsla gjorde jag risgrynsgröt. Jag hittade inget grötris, utan fick ta arborioris som också är rundkornigt.

Lite överraskande visade det sig morgonen efter när jag åt gröt till frukost att Ettan vill prova. Troligen var det möjligheten att äta sylt som lockade, om jag ska våga mig på en gissning. Oavsett anledning så gillade han risgrynsgröten, och nu frågar han titt som tätt om vi har ”sån gröt som jag gillar” när jag frågar vad han vill ha till frukost.

Bakgrunden till namnet är att det även finns gröt han inte gillar, vilket vi kom på en morgon när jag sa att jag skulle äta gröt till frukost, vilket såklart Ettan också ville ha då. När havregrynsgröten kom fram på bordet blev det stor besvikelse när det konstaterades att han inte gillar sån gröt, utan trodde att det handlade om risgrynsgröt även den här gången. Så här kommer istället mitt recept på ”Sån gröt jag gillar”.

  • 2 dl rundkornigt ris
  • 4 dl vatten
  • lite salt
  • 7 dl mjölk
  • 1 kanelstång
  • 1 msk socker, eller mer beroende på hur söt du vill ha din gröt

Koka upp ris, vatten och salt. Låt koka i 10 minuter, då vattnet bör ha kokat in i riset.
Häll på mjölken, lägg i kanelstången och rör i sockret.
Blanda och låt koka upp. Låt sedan gröten st och svälla på låg värme tills den blir lagom tjock och grötig i konsistensen. Rör i den ibland för att undvika att den bränner i botten.
Här på Malta brukar jag få låta den stå i flera timmar, och bara ha den på plattan ibland, eftersom vår gasspis inte kan ge tillräckligt svag värme.
När den är klar tar du upp kanelstången.

Ett sätt att få äta sylt till frukost?

Servera med jordgubbssylt och mjölk. Pudra med kanel för den som så önskar.

Mina standardbröd

Jag bakar det mesta av vårt bröd. Och eftersom jag lever ihop med åtminstone två smörgåsnissar (eventuellt också en tredje, men det har inte riktigt visat sig fullt ut än) så bakar jag ganska ofta, ungefär varannan dag. Jag har två standardrecept, båda baserade på ett recept från pain de Martin, men lite omgjorda för att passa oss.

Färdiggräddat bröd med mycket skorpa.

Ljust bröd, 1 st
Fördeg:

  • 120g vetemjöl
  • 100g vatten, varmt
  • 25-30g vetesurdeg

Deg:

  • Fördegen
  • 390g vetemjöl
  • 10g salt
  • 250g vatten, varmt

Lite grövre bröd, 1 st
Fördeg:

  • 120g vetemjöl
  • 100g vatten, varmt
  • 25-30g rågsurdeg

Deg:

  • 90g rågmjöl
  • 300g vetemjöl
  • 10g salt
  • 250g vatten, varmt
  • Eventuellt tillsatser: 15g linfrön, eller ungefär 1dl hasselnötter & 75g torkade aprikoser, eller 1,5dl valnötter

Börja med att röra ihop fördegen. Låt den jäsa på ett varmt ställe i 6-8 timmar. Jag brukar göra fördegen på morgonen, vid 6-tiden, och låta den stå till eftermiddagen.

När du är nöjd med fördegens jäsning, så blandar du ihop resterande ingredienser med fördegen. Det här steget gjorde jag vid 16-tiden när jag jobbade på kontor, och nu gör jag det vid 13 eller 14-tiden. Ställ på ett varmt ställe, och låt jäsa i 3-5 timmar till. Drag i degen när du kommer ihåg det.

När degen har jäst till kanske dubbel storlek sätter du igång ugnen på maxtemperatur, med en plåt inne. Drag en gång i degen. När ugnen har blivit varm välter du upp degen på ett mjölat bakbord, viker den till en snygg form, lägger den på ett bakplåtspapper, och skjutsar in den i ugnen på den varma plåten. Spraya lite vatten in i den varma ugnen.

Baka av brödet i 15 minuter på maxvärme, sänk därefter värmen till ungefär 200 grader, och låt stå ytterligare 35 minuter.

Ugnstemperaturer och tider beror av just din ugn, så ta mina mått och tider som ett riktmärke och anpassa efter dina förhållanden.

Bröd som har delvis förädlats.

Min egen Granola

Jag gör ju yoghurt med jämna mellanrum, men mestadels till Ettan och F. Själv äter jag yoghurt rätt sällan, eftersom jag oftast tycker att det är lite jobbigt att äta så kallt på morgonen. Men nu har jag varit så himla sugen på yoghurt med granola ett bra tag, utan att tillfället att faktiskt göra granolan har uppenbarat sig. Ettan och F äter sin yoghurt med havregryn och torkade tranbär respektive corn flakes, så jag fjäskar inte med att fixa granola till dem.

Granola-suget på väg att stillas.

I Sverige hade jag flera olika gryner när jag gjorde granola, men här på Malta blir det havregryn som bas. Jag flyttade med mig vår egen Glommen-honung hit, och den kommer väl till pass.

Granola, en stor burk

  • 5 dl havregryn,
  • 0,75 dl linfrön
  • 1 dl solroskärnor
  • 1 dl pumpafrön
  • 1 dl riven kokos
  • 5 dl nötter (jag tog mandel, hasselnötter och valnötter)
  • 1,5 msk kryddor (jag blandade kanel, kardemumma och ingefära)
  • 1 dl neutral olja
  • ½ dl vatten
  • ½ dl honung
  • 4 dl torkad frukt (jag tog aprikoser som jag skar i bitar, tranbär, vinbär och sultanrussin)

Sätt ugnen på 200 grader.
Lägg alla de torra ingredienserna utom den torkade frukten i en långpanna. Krydda.
Blanda olja, honung och vatten i en skål, innan du blandar ner det i långpannan och rör runt ordentligt.
Rosta granolan i ugnen tills den är gyllene och frasig. Tag ut och rör i granolan var 8:e minut i början, och oftare än så efter de första 16 minuterna, så håller du koll på hur det går, och kolla noga på den efter 16 minuter i ugnen. För mig brukar det ta mellan 20 och 24 minuter att få den perfekt knaprig, och jag brukar titta noga på hasselnötterna för att avgöra när det är klart.

Tag ut långpannan ur ugnen och rör i granolan igen. Låt den svalna så du kan hantera den med händerna, och rör i den då och då. När den är ljummen blandar du i den torkade frukten och låter den svalna helt innan du häller upp en i en stor burk. Förvara granolan lufttätt så håller den sig krispig länge. Ät tillsammans med yoghurt eller mjölk. Eller gör overnight oats av den, för all del.

Stor burk granola, med lite nallat redan.

Gör din egen yoghurt

Här på Malta är yoghurt dyrt och det är svårt att hitta en naturell yoghurt som är osötad och tillräckligt sur för vår smak. Så efter några månaders letande efter ett märke som passade oss tänkte jag att jag skulle testa att göra min egen yoghurt, för att se hur det blev. Sagt och gjort. Efter att ha kollat upp så att det fanns naturell yoghurt med levande yoghurtkultur att köpa så skred jag till verket.

Jag värmde mjölk, lät den svalna och blandade med den köpta yoghurten. Ställde in grytan i den avstängda ugnen, och lät den stå i 12 timmar. Döm om min förvåning när jag då lyfte på locket till grytan, och det luktade syrligt! Jag hade gjort min egen yoghurt, för första gången. Nu var frågan om det skulle smaka yoghurt, och om det skulle falla yoghurtkännarna F och Ettan i smaken…

Yoghurt?

Det var med stor spänning som de sniffade i grytan, utrustade sig med varsin sked, och testade den rumsvarma yoghurten.

Slutsatsen var att Ettan tyckte den var för varm, ”men den nog var god om den var kall”, medan F sken upp och sa ”det här var nästan tillräckligt surt!”. Jag fick alltså förnyat förtroende, och nu gör vi yoghurt här hemma åtminstone en gång i veckan.

Yoghurt, 3 liter

  • 3 liter mjölk
  • 100-150 g yoghurt, med levande bakteriekultur

Värm mjölken till 94 grader i en gryta. Rör i botten, framför allt när mjölken börjar bli varm, för att undvika att den bränner fast. När mjölken är varm, drag grytan från värmen och låt stå och svalna till omkring 44 grader. Blanda då ut yoghurten med någon deciliter eller två av mjölken i en skål, innan du häller det i den stora grytan och blandar alltihop. Lägg på locket på grytan, och ställ in i ugnen. Sätt igång ugnen på 50 grader, och låt den bli varm innan du stänger av den. Nu är det bara att vänta. Ju längre du väntar, desto surare blir yoghurten. Jag brukar ge den mellan 9 och 18 timmar, men det är inte petnoga. Syrningen fortsätter även i kylen.

När jag har väntat länge nog så vispar jag yoghurten med elvisp på lägsta hastighet för att få den slät och klumpfri, innan jag häller upp den på burkar och ställer i kylen.

Delvis vispad yoghurt.

Citroner, citroner, citroner

Den lilla bakgårdsträdgården vi har domineras av ett citronträd. När vi flyttade in konstaterade vi att det var en hel del gröna citroner på det. Jag undrade hela sommaren när citroner egentligen mognar, och nu har jag svaret – i december/januari. Nu har vi ett träd som är helt fullt av mogna citroner!

Citronträdet och citronerna. Och spindelliljorna som håller på att ta över hela trädgården.

Vad ska jag göra med all frukten? Jag kan ju inte dricka hur mycket grogg som helst, utan istället kör vi länkbonanza!
Jag har tänkt göra en sats citronmarmelad, och en citronmarängpaj, men sen då? Lemonad dricker vi inte till någon reda, så det tror jag att jag hoppar över. Inlagda citroner, däremot, det har jag ju tänkt göra hur långe som helst.
Citronglass borde jag förstås testa. Och Elsa Billgrens citronkaka, såklart! Grillade citroner låter spännande, och en sats lemon curd kanske är bra att ha på lut i kylen?

Första skörden.
Trädet efter första skörden…