Odling och snickeri

Jag har en ganska lång och skuggig rabatt i min trädgård. Den ligger på framsidan, så jag ser den varenda dag. Det verkar inte som om den har fått så mycket kärlek tidigare, utan det är mest en uppsamlingsplats för diverse nedblåsta löv. Den är ganska smal, men ändå markerad, så jag funderar på vad som skulle kunna trivas där. Den har knappt någon sol, bara lite, lite på sommareftermiddagar på vissa ställen, resten av tiden är det skugga. Å andra sidan är det ju väldigt ljust här rent allmän, och förstås varmt.

Det växer Iris på ett ställe i den, och lite olika murgrönor. Men jag tänker att det vore fint med lite mer växter, så att det inte bara ser… tomt ut. Häromdagen hällde jag ut lite mer jord på ett ställe med ett litet stenröse, och så strödde jag ut lejongapsfrön som har flyttat med från Sverige. Vi får väl se om det kan fungera och ta sig, trots att vi är på Cypern.

Förhoppningsvis blir det Lejongap här framöver.

När jag ändå hade fröna och jorden framme passade jag på att så palettblad. De trivs i det här klimatet, och på Malta fanns de nästan överallt utomhus. Här har jag inte sett några plantor på ställen där jag har kunnat få sticklingar, så jag köpte en påse frön. Med tanke på hur de växer som ogräs i kruka i Sverige borde det gå att driva upp ett gäng plantor.

Kruksådd och sticklingsklipp.

Fast alltför säker på framgång ska man ju inte vara. Såhär gick det med mina tidigare odlingsförsök. Tydligen ska inte tomatplantor stå i solen i det här landet. En ynka liten tomat på den enda plantan som ville komma upp av de 6 jag försökte med i flera omgångar. Resten blev det inget av alls. *mutter*

Visset, och tomt.

Jag klippte också en stickling från en fikushäck. Jag tänker ju försöka med växter inomhus nu också, så varför inte gräva där man står? Kommer det rötter sätter jag den i en kruka och så får den bo inne och förgylla min tillvaro där.

Under tiden jag och Tvåan ägnade oss åt trädgårdsmästeri förvandlades Fredrik till snickare. Han jobbade med bänkskivorna till köket. De ska sågas och fräsas och limmas och betsas och monteras och… ja. Sådär. Så nu går det framåt med stora kliv här. Vi har betsat en provbit och konstaterat att det blir två lager, och att träspacklet vi har köpt ser okej ut även med bets. Så nu är det provlimning av fogar och sedan är det bara att göra det…

Nedmontering av diskbänken för att passa in bänkskivan som ska vara där egentligen.

Trädgården – städning och överraskning

Trädgårdsstädningen som påbörjades häromdagen fick en fortsättning. Trädgården är ju rejält stor, så det finns att göra. Jag och Tvåan rensade klart i rabatterna, och bar bort löven till ”komposten” utanför grinden. När löven var borta fyllde vi på med 200 liter jord. Och då blev vi inte i närheten av färdiga. Delvis kanske det berodde på att hjälpredan tyckte det var roligare att gräva i jorden än att faktiskt placera den där jag ville ha den och delvis är det kanske som Fredrik säger: ”I det här äktenskapet har jag aldrig köpt för mycket jord.”.

Lövrensning, efter.
Trädgårdsmästarens hjälpreda har varit i farten.

Under städningen träffade jag också på en av trädgårdens invånare. Mitt på trädgårdsgången låg en orm och väntade på något. Trots att den var ganska väl kamouflerad upptäckte jag den på ett par meters håll. Jag stannade på behörigt avstånd och kollade lite noggrannare. Det visade sig vara en bluntnosed viper, den enda ormen på Cypern som är giftig för människor. Det var ett ganska litet exemplar, kanske 45-50 centimeter och den var tydligt tecknad så det gick inte att ta miste.

Jag gick därifrån för att hämta kamera och se till så att inte Tvåan rusade på ormen, och när jag kom tillbaka var den borta. Förstås. Jag är inte så rädd för egen del (så länge de stannar i trädgården), men jag gillar inte riktigt att ha giftormar så nära barnen. Nu är det väl inte någon riktig panik med det heller, eftersom man tydligen har 2-8 timmar på sig att ta sig till sjukhus om man skulle bli biten, men det känns ändå lite obekvämt. Jag kollade för ett tag sedan och det har inte varit några dödsfall på grund av ormbett på 50 år, så det verkar inte som om vi (eller far- och morföräldrar) behöver vara jätteoroliga. Dessutom är det väl som vanligt med ormar – de är räddare för oss än vi för dem.

Fast som en säkerhetsåtgärd fick Fredrik ta på sig gummistövlarna och slänga resten av trädgårdsskräpet i ”komposten”, som man når via 8-10 meter i högt gräs. Jag tror att han har skrivit upp ”stövlar till Sara” på Att köpa-listan nu.

En planlös söndag blev trädgårdsskötardag

Jag kan tycka att det är lite jobbigt att inte ha några planer för dagen som kommer. När alla är vakna och ska vara med kan det vara lite krångligt att hitta på saker, eftersom det då är två barn som har åsikter men inte insikter. Idag hade vi inte några planer.

Fast det ordnade sig ändå. Eftersom Ettan missade starten på Sommarlov får han kolla ikapp lite på helgerna och se två avsnitt på morgonen. Det ger mig och Fredrik ett par timmar att synka ihop oss, och äta lite frukost utan att passa upp på barn hela tiden. Idag hade Fredrik kollat vädret, och eftersom det hotades med åskskurar idag var det dags att täta taket efter rördragningen för köksfläkten. Han tog tag i det direkt efter frukost, men det var tydligen varmt på taket ändå. Några åskskurar blev det dock inte, även om det hade suttit fint med lite regn efter den här långa värmeböljan.

Efter lunch tog jag med Ettan ut och sågade ner palmblad som hängde ut över infarten. Jag har tänkt ta ner dem i flera veckor, och nu blev det äntligen av. Tydligen var det startskottet för ytterligare trädgårdsskötsel, för jag rev upp diverse växter från myntalandet som jag har tänkt renodla som kryddträdgård istället för något slags obeskrivligt sammelsurium av diverse växter. Sen klippte jag lite andra buskar och bar bort lite häckklipp. Fredrik tog med sig grensaxen ner till poolen och påbörjade projektet med att såga ner en bit av häcken runt poolen. Vi tänkte ta ner den och öppna upp från poolen mot den delen av trädgården som vi har tänkt att vi ska ta hand om och fixa till. Men innan man kan såga behöver man tydligen klippa sig in till stammarna. Och ansa palmerna som hänger in över poolområdet.

Häcken som ska bort. Till vänster, i murrabatten, syns kryddträdgården.

När vi gick och slängde klipp och överbliven natur på den delen av tomten som vi använder som kompost så passade jag på att stampa ordentligt i marken innan jag gick ut i det torra gräset och plockade åt mig en klase vindruvor från en av de två stockarna som växer längs infarten. Och de visade sig mycket riktigt vara mogna. De var väldigt söta och goda, och alldeles kärnfria (kanske för att de var pyttesmå?). Alla åt med god aptit, och jag fick gå och plocka fler klasar. Så himla lyxigt!

Egna vindruvor. Små, söta och kärnfria! Och delvis övermogna, förstås.

Jag tycker om att sköta trädgården. Det känns bra att göra det finare (eller åtminstone mindre fult) runt omkring oss. Och en trädgård är ju ett långtidsprojekt, och det känns också bra att ha ett sånt. Sen är det förstås väldigt varmt här, och begränsat med tålamod, så allting får förstås hända i små steg. Men även med små steg kommer man ju framåt, tids nog.

Trädgårdsskötsel

Idag känns det som om jag har ägnat större delen av dagen åt att ansa min trädgård. Eller delar av den, åtminstone. Det är ju rätt coolt att jag har skaffat en trädgård där det är stora penseldrag som gäller, och inget finlir. Allting växer så det knakar, så idag har jag klippt bort en rejäl bit av rosmarinhäcken, eftersom den i princip hotade att ta över hela grillplatsen.

En liten del av rosmarinklippet. Gurka i förgrunden.

Och när jag ändå var där så hade Johannesbrödsträdet som är nerklippt för att vara klätterstomme till en blomsterrabatt börjat skjuta skott hej vilt. Så det var bara att ta fram grensaxen och börja klippa bort det jag kom åt. När Ettan var klar med dagens lektioner så ville han också vara med och klippa, så han fick ge sig på en fikushäck. Det gick nästan bra, och det blev bara ett hål. Det var mest mitt fel, eftersom jag inte förklarade tillräckligt tydligt hur jag hade tänkt mig det. När vi väl kom överens om hur det skulle vara gick det finfint för honom.

När vi hade burit bort allt klippet gav jag mig på en av de stora prydnadsväxterna precis vid entrén, men jag tröttnade rätt snart. Det var lite oklart hur jag egentligen vill att den ska se ut, och då är det inte lönt att bara klippa lite. Istället försökte jag få Ettan att klippa bort en enorm taggbuske som häver sig in över staketet en bit bort på uppfarten. Det gick inte riktigt, för Ettan är för kort. Så jag fick klippa istället. Det var stökigt och svårt, för den står ovanför ett gäng kaktusar, så det är trixigare än vanligt att komma åt. Klippet är dessutom oerhört taggigt och svårhanterat. Men ner ska den.

Under tiden vi klippte så ägnade Fredrik dagen åt att mäta och försöka förstå hur rören i huset är dragna, och var han kan dra istället. Det involverade en del borrning på olika ställen för att avgöra vilket material väggarna är gjorda av, och lite bortknackning av kakel i köket. Så nu kan man kanske säga att köksrenoveringen är igång? Ska bara beställa hem ett nytt kök lite snabbt, då…