Varför Malta?

Den absolut vanligaste frågan jag fick när jag berättade att vi skulle flytta till Malta var ”Varför Malta?”. Jag kan förstå frågan, och tänkte att jag skulle försöka mig på att svara här också. Det kan ju hända att någon mer undrar.

När vi hade bestämt oss för att flytta från Sverige så funderade vi en del över vart vi skulle styra kosan. Malta kom som alternativ väldigt tidigt, och höll sig envist kvar i toppen. Fördelarna som vi såg var bland andra:

  • Inom EU – att Malta är ett EU-land gör att det är relativt enkelt att flytta hit för andra EU-medborgare, eftersom vi har fri rörlighet inom unionen.
  • Engelska – Malta har två officiella språk, maltesiska och engelska. Både jag och F talar och skriver flytande engelska, vilket gjorde att språkbarriären för flytt och det dagliga livet blev minimal.
  • Medelhavsklimat – ja, vad ska man säga? Inga fler gråregniga dagar med runt 0 grader.
  • Bostadsmarknaden – hyresmarknaden på Malta är väl utvecklad, och det är lätt och går fort att få tag i ett boende. Det är förstås marknadshyror som gäller, så det är inte billigt att hyra bostad.
  • Arbetsmarknaden – Malta är ett igaming-centrum i Europa, och det gör att det finns massor med arbetsmöjligheter, mer eller mindre kvalificerade. Malta siktar också på att kapa åt sig en del av fintech-kakan genom att lagstifta för att skapa möjligheter för virtuella valutor bland annat.
  • Skatterna – företagsskatten på Malta är förmånlig, och det gör att det blir lättare att försörja sig genom eget företagande.

Nu när vi har bott här ett tag har vi upptäckt fler saker som talar till Maltas fördel:

  • Den privata sjukvården och tandvården är både billig och bra.
  • Malta är väldigt katolskt. Det visar sig inte i att ateister blir utfrysta, utan istället genom att Tvåan ofta får höra ”God bless” av tanter vi möter på stan.
  • Familjen är viktig för malteser, och det innebär att det är lätt att ha med sig barn överallt här, och att främlingar vi möter gärna pratar med både Ettan och Tvåan.
  • De båda punkterna ovan gör att det är en självklarhet att erbjuda sin sittplats på bussen eller i ett väntrum om det kommer in en gravid kvinna eller en äldre person.
  • Malteser är mycket vänliga och hjälpsamma om man visar att man försöker lära sig maltesiska, och det är inget konstigt att få maltesiska-lektioner när man köper bröd i den lokala lilla mataffären.

Bäbis på Malta – vaccinationer

En av alla saker jag kollade upp innan vi flyttade till Malta var hur vaccinationsprogrammet för spädbarn och barn ser ut. Det visade sig att det statliga programmet, som är obligatoriskt för alla barn på Malta, är nästan detsamma som i Sverige, fast med pneumocock-vaccinet utbytt mot vaccin mot Hepatit B.

5-in-1 i det statliga vaccinationsprogrammet är ett vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Haemophilus influenzae typ b. Ibland ges det som ett 6-in-1, med Hepatit B tillagt. Hepatit B ges som ett separat vaccin om inte 6-in-1 ges.

Tuberkulos är inte en allmän vaccination på Malta, men alla invandrare screenas för det och vaccineras vid behov. Sverige anses vara ett lågriskland för just TBC, och då behöver varken svenskar eller bäbisar som har svenska föräldrar vaccineras mot TBC.

Privata vaccinationer

Utöver det statliga programmet finns det några vaccinationer som rekommenderas till spädbarn på Malta, vilka då får bekostas och bokas privat. De vanligaste är vaccin mot pneumococker, som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet och kan ge lunginflammation, meningococker som orsakar hjärnhinneinflammation och Rota-virus som är ett magsjukevirus. Efter ett års ålder kan man även vacccinera mot vattkoppor. Här finns en utförlig lista över vilka vaccin som rekommenderas på Malta.

Det svåra med meningokocker är att det finns olika typer; A, B, C, W, Y, och det vanligaste vaccinet motverkar inte den vanligaste typen som är B. Det finns ett separat vaccin mot typ B, och det ingår i det nationella vaccinationsprogrammet i bland annat England.

På senare tid finns det även de som förespråkar att vaccinera bäbisar mot Hepatit A, eftersom det kommer en del gästarbetare till Malta från länder som har högre frekvenser av just Hepatit A. Ofta jobbar dessa gästarbetare också med mat – tillredning, servering eller catering.

Hur går det då till att vaccinera bäbisar på Malta?

För det statliga programmet är det precis som i Sverige – du får en kallelse hem i brevlådan till den första, som ofta kombineras med en läkarkoll, och infinner dig på en wellbaby clinic, där bäbisen kollas upp och sprutan administreras. Glöm inte baby’s book, där alla vaccinationer ska föras in.

För de följande tillfällena kommer ingen kallelse, utan vid varje besök bestäms nästa datum, som skrivs upp i baby’s book. Du får alltså se till att hålla reda på tiderna själv. Efter den första vaccinationen behöver du inte heller ta dig till någon wellbaby clinic, utan du får komma till ditt närmaste health center.

De privata vaccinationerna är lika lätta – antingen kontaktar du bäbisens barnläkare, eller din familjeläkare, och säger att du vill vaccinera bäbisen. Om du inte har någon familjeläkare, så finns det läkare tillgängliga på de flesta apotek, där också vaccinen säljs så du kan vaccinera bäbisen på drop-in.

Gör din egen yoghurt

Här på Malta är yoghurt dyrt och det är svårt att hitta en naturell yoghurt som är osötad och tillräckligt sur för vår smak. Så efter några månaders letande efter ett märke som passade oss tänkte jag att jag skulle testa att göra min egen yoghurt, för att se hur det blev. Sagt och gjort. Efter att ha kollat upp så att det fanns naturell yoghurt med levande yoghurtkultur att köpa så skred jag till verket.

Jag värmde mjölk, lät den svalna och blandade med den köpta yoghurten. Ställde in grytan i den avstängda ugnen, och lät den stå i 12 timmar. Döm om min förvåning när jag då lyfte på locket till grytan, och det luktade syrligt! Jag hade gjort min egen yoghurt, för första gången. Nu var frågan om det skulle smaka yoghurt, och om det skulle falla yoghurtkännarna F och Ettan i smaken…

Yoghurt?

Det var med stor spänning som de sniffade i grytan, utrustade sig med varsin sked, och testade den rumsvarma yoghurten.

Slutsatsen var att Ettan tyckte den var för varm, ”men den nog var god om den var kall”, medan F sken upp och sa ”det här var nästan tillräckligt surt!”. Jag fick alltså förnyat förtroende, och nu gör vi yoghurt här hemma åtminstone en gång i veckan.

Yoghurt, 3 liter

  • 3 liter mjölk
  • 100-150 g yoghurt, med levande bakteriekultur

Värm mjölken till 94 grader i en gryta. Rör i botten, framför allt när mjölken börjar bli varm, för att undvika att den bränner fast. När mjölken är varm, drag grytan från värmen och låt stå och svalna till omkring 44 grader. Blanda då ut yoghurten med någon deciliter eller två av mjölken i en skål, innan du häller det i den stora grytan och blandar alltihop. Lägg på locket på grytan, och ställ in i ugnen. Sätt igång ugnen på 50 grader, och låt den bli varm innan du stänger av den. Nu är det bara att vänta. Ju längre du väntar, desto surare blir yoghurten. Jag brukar ge den mellan 9 och 18 timmar, men det är inte petnoga. Syrningen fortsätter även i kylen.

När jag har väntat länge nog så vispar jag yoghurten med elvisp på lägsta hastighet för att få den slät och klumpfri, innan jag häller upp den på burkar och ställer i kylen.

Delvis vispad yoghurt.

Hurra, hurra, hurra!

För mig, för idag är det min födelsedag! Den här veckan börjar bra, tycker jag.

Jag blev, som familjetraditionen bjuder, uppvaktad med kaffe på sängen och levande ljus på brickan, samt skönsång från övriga familjen. Sedan vi flyttade till Medelhavet innehåller traditionen också jordgubbar på frukostbrickan. Klimatet här har mer än en fördel, minsann.

Min svärmor verkar ha läst min önskelista, för i ett paket hittade Ettan, som hjälpte mig att öppna, den här:

Dagen har hittills tillbringats med att promenera till Ta’Xbiex och Msida i solen, och att skriva text för pengar. Förhoppningsvis fortsätter solskenet även under den senare eftermiddagen, så att födelsemiddagen kan intas i strålarna. Jag tänker mig att den kommer bestå av lite olika förrätter, och sedan efterrätter. Dessutom vill jag ha en drink innan maten!

Eventuellt svänger jag ikväll ihop en citronglass med lemoncurden jag gjorde igår också, men det är lite överkurs.

En januarilördag med tillverkning

Igår blev det en dag med tillverkning på schemat. Lite oväntat hade F nämligen under natten blivit eld och lågor över att ta hand om citronskörden, och när vi summerade mina planer konstaterade vi att vi behövde köpa burkar. Därför drog vi till Tal-lira, vilket premiär för mig. Det är en stor hushållsaffär, och de hade allt som man kan tänkas behöva i ett hem, inklusive glasburkar. Känslan är väldigt maltesisk, tänk dig en kombination av Ullared med rea och Clas Ohlson.
På hemvägen passade vi även på att kolla in lite natur, och upptäckte att det faktiskt går att bo med trädgård på Malta, om man inte ska bo precis vid havet. Oklart vad det kostar, dock.

Glasburkar. Tomma för tillfället.

Eftermiddagen tillbringade jag sedan med att göra två olika saltinläggningar av citroner, med lite lagom bistånd från resten av familjen. Det blir spännande att testa dem om en månad eller så.

Tillverkning pågår.
Inlagda citroner. Med kanel och chili till vänster, bara salt till höger.

Tvåan hade lite dålig hållbarhet på humöret framåt kvällen, så matlagningen föll på Fs lott. Han muttrade något om ”kändiskock” och ”var är maten”, men resultatet blev superbra, tyckte de vuxna. Barnen var lite avvaktande, dock.

På kvällskvisten passade jag på att dra igång ett marmeladkok, så hela huset doftade friskt av citron vid sängdags.

Glasburkar. Nu med citronmarmelad.

Förresten, kan vi prata lite om ”sängdags”…? Jag längtar tills när sängdags inte är mellan 19 och 20 för att hålla Tvåan sällskap och för att hinna få ihop sömn så jag inte faller ihop om dagarna. Jag vet att det kommer bli bättre, men de senaste nätterna har varit osedvanligt dåliga. Det känns lite fjantigt att gå och lägga sig innan 20, och tycka att det är sent att somna 22. Nåja, Tvåan kommer inte fortsätta nattamma hela livet, det är jag säker på.

Livshack för amning

Jag helammar Tvåan, och precis som med Ettan så är det ju heeeeelt omöjligt att hålla reda på brösten! Eller, alltså, inte att hålla reda på själva brösten, de sitter ju fast på kroppen och är större än vanligt, så det är ju inte så att jag tappar bort dem, men vilket som står på tur i matkön.

Jag har lite svårt att hålla ordning på höger och vänster i normala fall, och kombinerat med amning+sömnbrist så blir det etter värre. Dessutom är det ju ofta panik inför matningarna, med hög ljudnivå på bäbisen, så det är inte riktigt läge att tveka, fundera och känna efter, utan maten ska fram nu!

Men, nu kommer vi till livshacket, hörni! Stickmarkör, meet amningsbehå. Tadaaa! När en av mina kompisar såg det här kände hon att hon nästan måste skaffa en fyra för att få amma och använda det supersmarta knepet.

Stickmarkör till amning.

Varsågod!

Citroner, citroner, citroner

Den lilla bakgårdsträdgården vi har domineras av ett citronträd. När vi flyttade in konstaterade vi att det var en hel del gröna citroner på det. Jag undrade hela sommaren när citroner egentligen mognar, och nu har jag svaret – i december/januari. Nu har vi ett träd som är helt fullt av mogna citroner!

Citronträdet och citronerna. Och spindelliljorna som håller på att ta över hela trädgården.

Vad ska jag göra med all frukten? Jag kan ju inte dricka hur mycket grogg som helst, utan istället kör vi länkbonanza!
Jag har tänkt göra en sats citronmarmelad, och en citronmarängpaj, men sen då? Lemonad dricker vi inte till någon reda, så det tror jag att jag hoppar över. Inlagda citroner, däremot, det har jag ju tänkt göra hur långe som helst.
Citronglass borde jag förstås testa. Och Elsa Billgrens citronkaka, såklart! Grillade citroner låter spännande, och en sats lemon curd kanske är bra att ha på lut i kylen?

Första skörden.
Trädet efter första skörden…

Min önskelista

Jag fyller år igen om en knapp vecka eller så, och även om min största önskan just nu är att få en hel natts sömn och en dag med familjen utan katastrofer, så finns det även en önskelista och här kommer den!

Böcker, alltid böcker. I pocket, så jag kan få fler. Gärna på svenska, speciellt nu när vi inte bor i Sverige längre.

Ljuslykta och ljusstake. För att kunna tända ljus och ta det lugnt i nästa boende.

En alldeles för dyr väska, inte för att jag behöver, utan för att jag vill ha, som de säger i filmen.

…fast en sak som jag faktiskt både vill ha och behöver är en ny regnkappa, eftersom min gamla hade gjort sitt. Det ska vara en som man blir glad av!

Och slutligen: champagne funkar alltid! Favoriterna just nu är Laurent-Perrier rosé som är en gammal älskling i hushållet, Pol Roger som vi drack på vårt nyår häromdagen (jag missade ordinarie) och som var så himla bra, samt allt från Thienot (Cuvée Stanislas var julaftonschampagnen, och den var ljuvlig!).

Ljusstaken

När vi städade ut julen härom veckan så försvann adventsljusstaken till förrådet. Jag tyckte att det var lite trist att inte ha någon ljusstake framme längre, men tänkte inte så mycket mer på det.

Det verkar dock Ettan och F ha gjort, eftersom det såg ut såhär på bordet när jag kom ner i köket lite senare.

Design: Fs alldeles egna.

Alltså, Fs känsla för inredning och design måste ju ändå sägas vara osviklig! Inte nog med att han tar en gammal designklassiker och gör till sin egen, han anknyter den dessutom perfekt till vår familj! Alla tummar upp för det här, och den gör mig glad varje gång jag ser den! Jag kommer vårda den här klenoden lika ömt som om något av barnen hade skapat den.

Skateparken

Ettan blev mycket fascinerad av skateboard när han var 3-4 år, av någon anledning. Sagt och gjort, vi skaffade en skateboard och skydd till honom. Han åkte på garageuppfarten i Glommen, eftersom det var lagom lutning där. När den svaga lutningen blev för liten för honom byggde han och F en liten, liten startramp, och vips så kunde han få högre fart.

Som med så många andra grejer föll dock skateboarden i glömska efter en tid. När vi packade för Maltaflytten dök den upp bland alla grejerna, och då var det väldigt noga att skateboarden skulle följa med.

På våra utforskningsturer runt ön hittade vi en skatepark, naturskönt belägen mitt i en rondell, i Tal-Qroqq (som uttalas Tall-Rå-h). Efter en eftermiddagsutflykt för att skaffa ny hjälm till Ettan så var det stor lycka när han fick åka i skateparken! Tips: letar ni skatetillbehör så finns de inte på sportvaruhusen, som endast saluför kläder, utan i skatebutiken som ligger bredvid skateparken.

Ettan i den natursköna skateparken i Tal-Qroqq.

Nu kommer det nästan dagligen pråpåer om att vi ska åka till skateparken, och ibland accepteras dem. Häromdagen var det dessutom fint väder, så hela familjen fick följa med.

Tre av fyra i skateparken.