Rörmokaren kom på besök

Idag när Ettan kom hem från skolan visade det sig att han inte hade så mycket läxa. Han gjorde klart den på fem minuter, och sedan kom rörmokaren på besök. Rören till handfatet i badrummet skulle tydligen dras idag! Vi har levt utan handfat i badrummet nu sedan i… maj? och det har gått bra. Men nu var det dags. (Äntligen, säger jag i tysthet.)

När man renoverar måste man städa mycket, det är sen gammalt.

Rörmokaren tänkte att det var ett bra projekt för Ettan att hjälpa till med, och för att hålla Tvåan ur vägen så satte jag honom i arbete. Han fick skala den skållade mandeln, och sedan hälla ingredienser i grytan. Jag kokade nämligen knäck! Barnen var mycket intresserade och hjälpte också till med att ställa upp pappersformar.

Knäck. God, men kan förbättras.

När smeten var upphälld var det svårt för barnen att vänta tills den hade svalnat tillräckligt för att prova. Men när rörmokaren hade lockat iväg dem med hjälp av rörkopplingar så gick det lite bättre.

Rörsaxen är cool, men väldigt farlig.

När de väl fick smaka visade det sig att de inte var speciellt förtjusta i knäck någon av dem. Och jag kan konstatera att 120 grader var väl snålt för min smak, knäcken är för mjuk. Jag vill ha den hårdare, sådär så att den är hård i början, och sen när har den har varit i munnen ett tag så mjuknar den och blir seg. Men god var den ändå! Att den fastnar i pappret kanske har mer med formarna att göra än med kladdigheten, tror jag.

Rörmokerijobbet blev inte helt klart, men det kom en bra bit framåt. Och eftersom vi har en kompetent och intresserad murare i familjen så kan det nog hända att det muras vidare inom en inte alltför avlägsen framtid.

Dagens arbete: vattenledningsrör på plats i det städade skåpet.

Projekt loftsäng

I födelsedagspresent fick Ettan en loftsäng, som han dessutom skulle få vara med och bygga. Han blev eld och lågor, så det var bara för Fredrik att åka iväg till bygghandeln och skaffa virke.

Sedan satte herrarna igång. De fick givetvis benäget bistånd av Tvåan, som också ville vara med. Det mättes, ritades och kliades en hel del i huvudet. När sågen kom fram var det arbetshandskar på för alla närvarande, för vi har fått nog av sågrelaterade olyckor. Men inget blodvite uppstod den här gången.

Det här var ett jättebra projekt att göra med barnen. Även om en del moment var för svåra var det ändå mycket som Ettan kunde vara med på. Det är också ett bra sätt att lära sig om och prova på att använda en massa olika verktyg. Träslöjd, fast på riktigt, liksom. Och utan det evinnerliga sandpapprandet…

Man måste bära brädor.
Kolla så att allt är i våg vid montering. Givetvis iförd korrekt skyddsutrustning.

Diverse olika maskinverktyg användes under arbetet: bandslipmaskin, betongborr, och vanlig borrmaskin.

Tvåan lär sig om borrmaskinen.
Alla barnen använder bandslipmaskiner. En av dem är inkopplad.
Här borras det hål i väggen så att sängen kan förankras ordentligt.

Att man behöver städa under arbetets gång blev också uppenbart.

Städning under arbetets gång.

Sängen med staket byggdes och monterades på ett par dagars koncentrerat arbete. Det enda som krävde två vuxna var att lyfta upp resårbottnen på stommen, annars skötte Ettan och Fredrik bygget på egen hand.

En del jobb fick Fredrik göra själv, för intresset tappades ibland.

Det var en mycket nöjd Ettan som klättrade upp för att inviga sin loftsäng, som han byggt själv! Tvåan klättrade också upp för stegen, men vågade inte försöka klättra vidare upp i sängen på första försöket. Fast han tog mod till sig och bad om hjälp upp i sängen efter någon dag, och väl där så var han mycket förtjust. Så nu står det en förälder på pass när barnen leker i sängen.

Premiärhäng i egenbyggd loftsäng!

Stege och sängbord har skjutits upp på grund av tidsbrist och får bli senare projekt. Tills vidare går det bra att ta sig upp i sängen med hjälp av trappstegen. Tydligen kan man också smyga ner för stegen i mörker, efter fullbordad nattning.

Under sängen har Ettan planerat att ha läshörna och koja. Kanske har en liten fågel tipsat tomten om det också, det får vi se om några veckor.

Det enda problemet nu är att Tvåan också vill ”sova i taket”, så jag förutspår ytterligare ett sängbygge. Fast det lär inte bli lika högt.

Projekt Death Star

För ett tag sedan bestämde jag mig: Ettan skulle få en Dödsstjärna som taklampa när han fyllde år. Jag har sett en beskrivning på hur man gör, och tyckte inte det verkade alltför svårt. Jag fick Fredrik att köpa färg, och passade på att köpa lampan när IKEA hade rea. Så var det ju det där med tid…

Men så kom farmor och farfar och hälsade på oss, och vips så fanns det faktiskt tid. Fredrik hjälpte till att spraya alla bitarna ljusgrå som ett första steg. Dagen efter byggde jag ihop lampan och började rita på själva öppningen enligt mallen.

Men när jag tänkte börja måla visade det sig att den mörkgrå färgen vi hade köpt var för ljus. Så istället satte jag igång att tejpa mönster på resten av lampan, och skickade bud med Fredrik om mörkare grå färg.

Tejpad och redo för färg. Öppningen är ritad med blyerts.

Dagen efter fanns det svart färg, så när vi hade blandat till rätt nyans (lika delar av den mörkgrå som var för ljus och den svarta) var det bara att sätta igång att måla. Jag började med panelerna utan någon del av öppningen på. Det var förstås ganska pilligt och de första panelerna blev inte jättebra. Men när jag insåg att det var viktigt att se till att tejpen satt stenhårt på kanterna och använda minsta penseln med pyttelite färg just vid tejpen blev det fantastiskt!

Målning pågår. Tejpen tryckte jag fast bättre panel för panel precis innan jag målade.

Jag blev en aning överraskad över att jag faktiskt tyckte att det var väldigt roligt att måla.

När panelerna var klara började det svåra: att måla tunna, tunna streck på fri hand för att få till öppningen. När strecken var klara skulle den dessutom dekoreras helt och hållet efter eget huvud. Även här förvånade jag mig själv genom att klara av allt småpillet på kanske en halvtimme, när jag väl tog tag i det.

Frihandsmålning. Delar av dekorationen på öppningen är klar.

Det allra bästa med det här projektet var inte att jag fick ägna mig åt att göra något kreativt, utan Ettans reaktion när han fick den tända lampan på födelsedagsmorgonen. Han blev så himla glad att jag blev ännu gladare att jag faktiskt genomförde den där idén!

Fantastiskt nöjt födelsedagsbarn.

Ja, och så har jag ju en daglig påminnelse om att kolla på Death Star Canteen, förstås.

Spontana gardiner

För ett tag sedan när vi handlade saker från IKEA fick jag ett infall. Jag bestämde mig att det var dags att ta tag i mitt och Fredriks sovrum. Jag har dragit mig lite för det, eftersom vi har en vikgardin för fönstret. Men så kom jag på att jag ville ha en gardin som vi kan dra för även framför dörren ut till balkongen. Plus att det som vanligt känns skönt att göra sig av med sånt som de tidigare ägarna hade valt.

Jag köpte tyget AINA från IKEA. Det är i linne, och jag valde gråblått. Jag hade inte sett tyget på riktigt, men jag tänkte att det nog skulle bli bra med vår sänggavel, som har många olika nyanser av blått. Och när det kom så var det är en helt perfekt färg! Jag vill inte ha det för gulligt, och det här är en blå med mycket svart i, och ett drag av grönt. Väldigt snygg. Jag stoppade in det i tvättmaskinen på en gång, och sen fick det hänga på balkongen och torka.

Nytvättat linnetyg.

Och sen gick tiden…

Förebilden. Vikgardinen till höger i bild.

Men i helgen som gick var det äntligen dags för projekt gardiner. Gardinen till dörren gick snabbt, trots att den involverade uppsättning av en gardinstång.

Sen var det då det där med vikgardinen… Jag drog mig lite för att sätta igång, men när jag faktiskt hade en hel dag så var det bara att ta ett djupt andetag och kasta sig ut i det. Jag valde att göra det på enklast möjliga sätt, det vill säga att bara klä den existerande gardinen med det nya tyget.

Den är ju rätt stor, så jag fick använda golvet som klipp- och nålningsbord. Någon dag ska jag väl skaffa ett eget rum där jag får plats med alla mina projekt.

Det var förstås inte så lätt som jag hade tänkt mig, men det var inte mycket jag fick göra flera gånger. Och så tog det ju lite längre tid än tänkt, naturligtvis. Så jag fick använda måndagsförmiddagen också för att slutföra det.

Och det blev jättebra! Rummet känns helt annorlunda och mycket mer som vårt rum. Nu ska jag bara få Tvåan att låta mig sova där också.

Nya gardiner! Tavelplaceringen är sedan de tidigare ägarna, och den ska flyttas neråt.

Nya överdrag till dynorna

När vi köpte huset ingick det en del möbler. Det mesta har vi kastat ut, men några kommer faktiskt få stanna kvar ett tag. Till exempel två soffor och två fåtöljer i rotting. De stod i vardagsrummet när vi flyttade in, men vi har ställt dem ute på balkongen och vid poolen istället.

De är någorlunda bekväma, men tyget på dynorna är dels helt olika och dels i ganska dåligt skick. De har fungerat någorlunda under sommaren, men jag har verkligen stört mig på både blandningen av tyg och skicket sedan vi flyttade in. Så i senaste Sverige-paketet såg jag till att det fanns tyg. Jag hade såklart kunnat köpa tyg här, men då ska jag hitta en tygaffär och gå dit och stå där och leta. Jag tog den enkla vägen istället och beställde från Stoff och Stil.

Nu ska de få nya, och likadana, överdrag! Det här är ju ett relativt stort projekt, det är 12 dynor vi pratar om. Jag har inget mönster, utan får köra lite på känn och improvisera. Men jag har funderat lite nu, och kommit fram till hur jag tror att jag vill ha det.

Så en dag uppstod tiden att faktiskt börja. Det första var att rita av själva dynorna. De är ju rätt stora, så det fick bli tejpat bakpapper. Tejp håller inte jättebra på smörpapper, vet jag nu. Packtejp funkade bättre. Det var den dagens projektarbete, för sedan var det barn överallt.

Nästa steg var att ta det förtvättade tyget och nåla ut mönsterbitar på det.

Mönsterbitar på tyg.

Jag hade stor publik under detta moment. En del av den var lite mer var delvis koncentrerad på annat, medan den andra var tyst och stillsam.

Mammas lilla hjälpreda.
Den tystare delen av publiken.

När mönsterbitarna låg på plats var jag tvungen att ta en paus innan jag vågade sätta saxen i tyget. Fast när jag väl hade gjort första klippet var det bara att köra på.

Klipp, klipp. Ny tygsax!

Och det var den dagens tygjobb, det. Det blev utklippta bitar till två dynor+rygg.

Den här helgen fick jag tid igen, så då meckade jag ihop en sittdyna. Jag tror att jag fick kläm på dragkedjan och hur man får ihop allt på bästa sätt, så jag hoppas att det ska gå lite fortare framöver. Nästa steg blir att få ihop en ryggdyna. Men det blir en annan dag.

Mattor jag drömmer om

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

När jag satt och dräglade över fantastiska lampor häromdagen så blev fortsättningen helt naturlig. Mattor. I Sverige har jag nästan alltid bott med snygga parkettgolv, så jag har liksom inte varit så intresserad av mattor. Här på Cypern har vi stället stengolv, och med det kommer ett helt annat behov av mattor. Dels behövs de för att dämpa ljud, och dels behövs de verkligen på vintern när det är riktigt kallt på golvet.

I vardagsrummet har vi två mattor, en vid varje soffa. De är från IKEA, och jag tycker de fyller sitt syfte. Men nu när jag satt och surfade insåg jag att jag faktiskt drömmer om att ha fantastiska mattor, som inte bara är funktionella utan lyfter hela rummet! Fast även här märker jag att jag dras åt de riktigt dyra varianterna. En Story of Strength från Layered hade ju suttit fint, liksom en no.04 från Cappelen Dimyr.

Fast just för tillfället har jag inte riktigt de pengarna att lägga på golvet (pun intended). Hos Ciqola Carpets (reklamlänk) hittade jag några alternativ som passar en inte riktigt lika tjock plånbok. Däremot hittade jag inte några bra bilder att låna, så ni får vackert klicka på länkarna om ni är nyfikna. Det kan ju inte bara vara jag som letar efter mattor. Eller, det kanske bara är jag som lägger tid på att fundera på mattor? Ser ni andra mattor som ”en del av golvet” eller som en helt egen detalj?

Anyways, en Kelimmatta (reklamlänk) som finns i ett enda exemplar är ju coolt. Jag gillar det klassiska geometriska mönstret. Här hos mig skulle det ändå vara ganska vågat, eftersom jag inte har så mycket mönstrat i övrigt i vardagsrummet. Handgjorda mattor har också en hantverkskänsla som tilltalar mig.

En liknande variant fast i bambusilke och fler exemplar är Jamina (reklamlänk), Den finns både i flera färger och storlekar. Kanske en större vid soffan och en lite mindre i sovrummet? Också den här är handgjord, och det är ju bra, trots att det innebär att det kan finnas storleksvariationer.

Aha! Leah (reklamlänk) är en rolig ryamatta som påminner om Story of Strength. Fast jag vet inte ändå, det kanske inte är just nu, med en åttaåring och en tvååring som jag skaffar en ljus ryamatta? Även om den är rolig och jag blir glad av den.

Lördag på Cypern

Ja, det är förstås lördag i resten av världen också. Men någon rubrik ska man ju ha.

Idag har det mesta handlat om bänkskivorna i köket för Fredrik. För mig med, förstås, fast min roll är att hålla undan barnen så Fredrik kan göra det som ska göras.

Inspektionen i morse visade att fogarna hade blivit väldigt bra, så det var bara att fortsätta med resten av jobbet. Morgonen och förmiddagen ägnade Fredrik åt att förbereda diskbänken för montering, och jag fick kalka av våra blandare. Efter en snabb lunch i pergolan började Fredrik så betsa bänkskivorna. Äntligen, sa jag på det. Det blev verkligen superstor skillnad redan efter första lagret.

Betsning pågår.

Efter middagen hade första lagret bets torkat, och det blev en andra strykning redan nu ikväll. Det betyder att imorgon ska vi vaxa och sedan är det slutmontering och inkoppling av diskbänken. Jag längtar så! För även om det bara var tre dagar utan diskho den här gången så är det ändå stökigt att använda duschen för diskning och sköljning och handtvätt och… Ja, så.

Under tiden Fredrik förberedde sig i förmiddags passade jag på att ta tag i en trädgårdsgrej som jag har tänkt på ett tag. Jag har oftast lätt att få saker gjorda på morgonen och är väldigt effektiv då, så idag bestämde jag mig för att klippa ner ett vildvuxet träd som agerar stöd i en rabatt. Nu hade det skjutit massor av grenar åt alla håll, så jag behövde ansa det. Ettan fick agera uppsamlare. När det sen var dags att köra skottkärran sen var det tydligen lite krångligt och tungt, så jag fick rycka in som stöd.

Stort lass! Mycket grenar klipptes!

Lite spel hann vi med också på eftermiddagen, jag och barnen. Tvåan fick vara med på sitt första parti Uno, och inledde korthajskarriären med att vinna! Storebror var inte jättenöjd med det. Tvåan, däremot, han var nog egentligen gladast för att få vara med, själva vinsten kan ha gått honom förbi.

Framsteg och utflykt

Idag har det varit fullt fokus på bänkskivor till köket. Vi tog nämligen steget att koppla ur diskhon igår, så idag gällde det för snickarmästare Fredrik att jobba på raskt och rätt. Eftersom vi tydligen tycker om att göra saker lite svåra för oss har vi valt att försöka foga träbänkskivor så osynligt som möjligt. Efter lite diskussioner minimerade vi antalet fogar, och efter idag kan jag konstatera att det var ett bra och korrekt val. Det är inte snutet ur näsan att få till fogarna så att perfektionisten till snickarmästaren blir nöjd. Och eftersom han kommer se dem varenda dag är det ganska viktigt att de är passabla.

Ursågat för diskbänk.
Millimeterinpassning.

Anledningen till urkopplingen av diskhon är att vi måste foga skivorna på plats, och vi fogar dem innan vi betsar och vaxar dem. Alltså kan vi inte ha vatten på dem förrän de är fogade och behandlade. Så idag skulle det göras två fogar.

Första fogen på plats.

Det kan låta som ett kort dagsverke, men det visade sig (förstås) ta längre tid än vi trodde. Till slut blev dock båda fogarna gjorda, och nu ligger den andra i press med tvingar och lim.

Tvenne fogar, och en bänkskiva på plats.

Jag och Tvåan ägnade dagen åt att försöka hålla oss ur vägen. För som de flesta vet finns det inte mycket som är intressantare för en tvåårig pojke än en pappa som snickrar med stora, farliga verktyg och som inte vill bli störd.

Som tur var föreslog Tvåan själv att vi skulle göra en utflykt på morgonen. Vi tog med oss vagnen och gick mot lekplatsen. Jag lyckades övertyga Tvåan om att gå själv, fast vagnen var med. Min tanke om att det var lekplatsen som var huvudnumret kom dock på skam redan från början, såklart. Givetvis var det att vara utanför tomten som var det viktiga. Och att vi bor vid en grusväg är förstås fantastiskt, det finns ju hur mycket grus som helst som måste bäras, flyttas och hällas på saker. Och då får man också ta av och tömma sandalerna tusen gånger. Tråkigt nog för mamman kan han ta av dem själv, men inte sätta på dem igen.

Grus som måste flyttas. Och sittas i.

Efter en timmes promenad, under vilken vi förflyttade oss kanske… 1,5 kilometer var vi framme vid lekplatsen. Då vidtog ett frenetiskt gungande på och i olika gungor i en halvtimme, innan vi styrde kosan hemåt igen.

Odling och snickeri

Jag har en ganska lång och skuggig rabatt i min trädgård. Den ligger på framsidan, så jag ser den varenda dag. Det verkar inte som om den har fått så mycket kärlek tidigare, utan det är mest en uppsamlingsplats för diverse nedblåsta löv. Den är ganska smal, men ändå markerad, så jag funderar på vad som skulle kunna trivas där. Den har knappt någon sol, bara lite, lite på sommareftermiddagar på vissa ställen, resten av tiden är det skugga. Å andra sidan är det ju väldigt ljust här rent allmän, och förstås varmt.

Det växer Iris på ett ställe i den, och lite olika murgrönor. Men jag tänker att det vore fint med lite mer växter, så att det inte bara ser… tomt ut. Häromdagen hällde jag ut lite mer jord på ett ställe med ett litet stenröse, och så strödde jag ut lejongapsfrön som har flyttat med från Sverige. Vi får väl se om det kan fungera och ta sig, trots att vi är på Cypern.

Förhoppningsvis blir det Lejongap här framöver.

När jag ändå hade fröna och jorden framme passade jag på att så palettblad. De trivs i det här klimatet, och på Malta fanns de nästan överallt utomhus. Här har jag inte sett några plantor på ställen där jag har kunnat få sticklingar, så jag köpte en påse frön. Med tanke på hur de växer som ogräs i kruka i Sverige borde det gå att driva upp ett gäng plantor.

Kruksådd och sticklingsklipp.

Fast alltför säker på framgång ska man ju inte vara. Såhär gick det med mina tidigare odlingsförsök. Tydligen ska inte tomatplantor stå i solen i det här landet. En ynka liten tomat på den enda plantan som ville komma upp av de 6 jag försökte med i flera omgångar. Resten blev det inget av alls. *mutter*

Visset, och tomt.

Jag klippte också en stickling från en fikushäck. Jag tänker ju försöka med växter inomhus nu också, så varför inte gräva där man står? Kommer det rötter sätter jag den i en kruka och så får den bo inne och förgylla min tillvaro där.

Under tiden jag och Tvåan ägnade oss åt trädgårdsmästeri förvandlades Fredrik till snickare. Han jobbade med bänkskivorna till köket. De ska sågas och fräsas och limmas och betsas och monteras och… ja. Sådär. Så nu går det framåt med stora kliv här. Vi har betsat en provbit och konstaterat att det blir två lager, och att träspacklet vi har köpt ser okej ut även med bets. Så nu är det provlimning av fogar och sedan är det bara att göra det…

Nedmontering av diskbänken för att passa in bänkskivan som ska vara där egentligen.

Belysning i sovrummet och kanske världens coolaste lampa

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Den senaste tiden har jag ju haft tid och ork att drömma om skapande. Det har också inneburit att funderingarna över inredning har tagit fart igen. Just nu handlar mycket om köket, men så plötsligt snubblade jag över en drömlampa! Melt, av Tom Dixon, såklart!

Kanske världens coolaste lampa?

Fast den vill jag inte ha i köket, då. Men jag skulle verkligen inte tacka nej till att ha den i sovrummet. Fredrik sa bestämt nej till det dock, redan innan han såg vad den kostade. När han sedan såg prislappen blev han mycket fundersam över vad det egentligen är som betingar det priset (designen och designern, såklart).

Jag funderade faktiskt på att skaffa en Tom Dixon-lampa till sovrummet redan för många år sedan. Fast då tänkte jag mer på en Etch. Den fick också nej från han som jag delar sovrum med, fast den gången mer baserat på priset. Och tydligen var jag inte sugen nog för att slå till ändå.

Etch. Också en snygg lampa.

Som vanligt när jag funderar över inredning och hittar saker jag verkligen gillar så är det dyra grejer. Jag har tydligen en näsa för dyra lampor, och samma sak gäller för stolar. Är stolen snygg kostar den minst 3500 kronor, och det verkar som om lampan kostar minst 6000 om den är snygg.

Nåja. Jag får väl fortsätta kolla efter en lampa som funkar för både mig och Fredrik, och som vi inte kostar skjortan. Lamp24.se har ju faktiskt en del lampor som är snygga och som inte kostar all världens pengar. Så länge får sovrummet se ut som det har gjort sedan vi flyttade in, med en naken glödlampa i taket. Fast vi har åtminstone fått upp våra fantastiska sänglampor, Tolomeo (våra är den vanliga storleken i svart, även om länken är till mini-lamporna som har kortare armar). Förutom att de är snygga är de perfekta eftersom de ger mycket ljus och kan riktas precis som man vill.

Sovrumslampor. Två bra, en mindre bra.