Jag och Tvåan var ute på vift med mormor och morfar och behovet av lunch uppstod. Eftersom det var lite osynk mellan mattiderna så blev det bara jag och Tvåan som skulle äta.
Hela sällskapet slank in på Shakespeare pub i turistkvarteren. De lockade nämligen med att de serverar engelsk frukost hela dagen. Och det lät ju inte så illa, tyckte jag. Sagt och gjort. Jag beställde en frukost och en portion pommes frites till mig och Tvåan att dela på. Dessutom upptäckte jag att de serverade riktiga pints öl (till skillnad från fusk-pints som är 500 ml), och det måste ju premieras så jag tog en sån också.
Öl och ketchup och majonnäs på kom på bordet nästan direkt efter beställningen, och då blev det fart på Tvåan. Han har nämligen fått smak på ketchup nu, den unge mannen. Det var svårt att förklara och förstå att man fick vänta med ketchupen till pommes fritesen serverades. Efter ett tag övergick han till att kräva den gröna ölflaskan som morfars Beck’s serverades i. Den fick han inte heller.
Nåväl, maten kom på bordet relativt snabbt, och då var det bara att hugga in. Pommes fritesen var mycket engelska, det vill säga ganska tjocka och väldigt soggiga. Men de smakade bra. Ketchupen och majonnäsen föll Tvåan på läppen. Han gillade också både korv och bacon. Jag tyckte äggen var helt perfekta, med ordentligt rinnig gula. Och så förstås apelsinmarmeladen till toasten, det är ju alltid gott.
Jag tyckte Shakespeare var en schysst pub, och kan definitivt tänka mig att gå dit igen och testa mer från menyn. Framför allt deras engelska rätter torde vara autentiska.