Solskensfrukost

Just nu har vi en hel del stökiga nätter. Tvåan gillar inte att sova ensam, och jag vill helst sova i min egen säng. Det blir alltså en del sängbyten på nätterna. Dessutom vill Tvåan gärna ligga så han har kroppskontakt med mig, och det brukar ge mig en ytterst sparsam yta i sängen för mig att ligga på. Jag är alltså inte helt nöjd med nätterna. Men samtidigt så vet jag ju att det kommer bli bättre, och han är ju inte så gammal än, Tvåan.

För att göra nätterna lite lättare att ta sig igenom brukar jag försöka se till så att jag har frukosten att se fram emot. Kaffe ingår alltid, och det är ju något att längta efter. Ibland är det bättre än annars (Zoégas!), men vi har ju hittat åtminstone ett lokalt kaffe som är helt ok att dricka till vardags. Jag bakar nästan allt vårt bröd, så relativt ofta får jag också nybakat bröd till frukost. När det inte är helt färskt rostar jag gärna det, och ibland får jag till och med apelsinmarmelad på. Ibland blir det också varma mackor med ost, senap och Lountza som är ett slags tunnskivad kassler som är väldigt vanlig här.

Och, inte att förglömma: det går fint att äta frukost sittande på trappan i solskenet. Gärna med en stickning i närheten. Ja, det går fint när det finns en annan förälder som matar barnen och håller deras frukost-kaos i styr, alltså. Skulle den andra föräldern behöva sova en stund till så får solskenskaffet vänta.

Solsken, nybakat bröd, kaffe och stickning. Fint som snus!

Tydligen har jag påmint mig själv om nybakat bröd och finkaffe så att Tvåan har hört det, för härom morgonen satte han sig upp i sängen klockan fem och sa ”finpaffe, nybaka böd”. Svårt att inte le och faktiskt vara lite glad trots den tidiga uppstigningen då.

Lämna ett svar