Tidiga morgontankar

Idag lyckades jag vakna innan resten av familjen. Fredrik har tagit över nattpassen med Tvåan, så jag var helt ensam i sängen och det var alldeles tyst i huset. Jag smet upp och gjorde kaffe och satte mig i min fåtölj och tittade ut över landskapet och njöt av stillheten. Jag tror att jag fick tre hela minuter i tystnad innan Tvåan vaknade och kom rusande.

De tre minuterna var, trots att de var korta, värda sin vikt i guld. Jag saknar nämligen att få vara ensam och tänka hela tankar. Med en tvååring är det ju full rulle hela dagen, och sjuåringen behöver ju också få uppmärksamhet och sysselsättas. På kvällarna finns det visserligen lite egentid när barnen har sonat, men då är jag för trött för att fundera över stora saker så jag läser böcker istället.

Imorses tittade jag alltså ut över landskapet vi bor i. Sedan vi flyttade hit har jag gång efter annan förundrats över att jag tycker att det är så vackert här. Jag har alltid drömt om att bo vid havet och kunna se ut över vågorna mot horisonten. Nu bor vi istället på en bergsida och har en annan bergsida mittemot oss. Husen i grannbyn breder ut sig i dalgången och på bergsidan mittemot, och på morgnarna hörs tuppar gala och fåglar sjunga. Solen går upp över bergen och byn vaknar ungefär samtidigt som jag. På kvällarna går solen ner på andra sidan dalgången och himlen färgas röd, lila och djupblå och hundarna skäller. När det har blivit mörkt påminner utsikten lite om en skidby, med ljuspunkter från gatlampor och hus som är utströdda över bergsidan.

Utsikt över bergen.
Här ser man byn i dalgången.
En solnedgång som inte var särskilt spektakulär.

Jag kommer också på mig själv relativt ofta med att vara lycklig över att vi bor på ett ställe med ett varmt klimat. Jag har en pool, och kan alltså använda bikini som vardagskläder. Jag behöver inte längta efter sommarvärmen som kanske, eller kanske inte, kommer utan jag kan vara säker på att det blir varmt nog för att njuta.

Givetvis är det inte bara guld och gröna skogar här, det är det ju ingenstans. Jag saknar att ha min familj och mina vänner nära nog för att kunna träffas fysiskt. Det är också frustrerande att inte kunna språket än, och all byråkrati är svår eftersom vi inte har vuxit upp med den. Men allt som allt är det här en bra plats att bo på, tycker jag.

2 svar till “Tidiga morgontankar“

  1. Nils Moberg skriver: Svara

    Försöker läsa lite grekiska varje morgon men det är inte helt enkelt. Hoppas få användning av det någon gång. Kan nog beställa öl och vin nu.
    Nils

    1. Men då kan du ju det viktigaste. Lär dig vatten också, så är du klar sen! 🙂

Lämna ett svar