Karlsson och musslor

Jaha. Jag har nu lärt mig hur man könsbestämmer katter. Tydligen räcker det inte att kolla om de har spenar.

Häromdagen visade det sig, med all önskvärd tydlighet, att det inte alls är speciellt konstigt att Karin inte fattar hur man gör när man parar sig. Hon är ju ingen tjej. Så det blev ett snabbt namnbyte, och Karin heter numera Karlsson. Det betyder också att det inte alls är Karlsson som är den dominanta katten häromkring, utan Nisse. Jaha. Där ser man. Några kattungar lär jag ju inte få heller.

Tre herrar i soffan.

Jag har också sett betydligt fler bilder på kattrumpor än jag kanske kan rekommendera, och skulle nog inte göra ett misstag vid könsbestämning igen. (Här finns bilder, om du också vill se alldeles för många bilder.)

På tal om något helt annat så kom Fredrik hem med ett (stort!) nät blåmusslor igår. Jag har längtat efter musslor jättelänge, så jag blev superglad! Det blev Moules Marinières (i något slags variant) med potatisklyftor och majo till.

Ettan gillade åtminstone potatis och majo. Och bröd.

Fredrik är inte jätteförtjust i musslor, men Tvåan berättade innan vi åt att han gillar det, och Ettan som smakade av mina musslor en gång på restaurang var också positiv. När vi väl åt visade det sig att det mest var jag som var förtjust, dock. Men jag var å andra sidan förtjust för fyra. Så himla gott! Jag ska minsann be Fredrik köpa hem igen när han hittar.

Lämna ett svar