…och en sådan vinstlott det har varit!
Häromnatten fick vi fick nog av 45-minuters sovpass, så vi gör ett försök att låta bli att mata Tvåan på natten. Förhoppningsvis leder det till att både han och vi kommer sova bättre. Det betyder att F tar skrikfesten medan jag får sova på soffan.
Tyvärr har min kropp ställt in sig på lite sömn, så jag vaknade ändå ett par gånger under natten som gick. Men ändå, fyra timmars ostörd, sammanhängande sömn… Det har inte hänt mer än möjligen en gång sedan Tvåan fick komma hem.
Och en sådan skillnad det var under dagen idag! Jag har lekt med barnen, varit kreativ, bakat, handlat, tvättat och skrivit. Utan ett enda utbrott, varken från mig eller från Ettan! När vi skulle somna sa han till och med att han hoppas att imorgon blir en lika bra dag. Så nu håller vi tummarna för att F och Tvåan också får sova lite mer sammanhängande.
Tvåan verkar för övrigt ha satt sig upp själv från krypposition idag. Ingen såg när det hände, men plötsligt satt han upp trots att Ettan lagt honom för att krypa.