Boktips: Mästaren och Margarita

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Jag har äntligen fått tummen ur och läst Mästaren och Margarita, av Michail Bulgakov. Den har stått i min bokhylla länge, länge. Kanske har den till och med varit med om att flytta ihop med F. Jag har bara inte riktigt känt mig sugen nog för att öppna den, och har nog också varit lite rädd för att den skulle vara sådär vådligt rysk med mängder av namn på en och samma person. Jag är inte bevandrad nog i ryskan för att namnen och smeknamnen ska falla sig naturligt, så jag tycker det är lite stökigt att hålla rätt på persongalleriet i många ryska böcker. Men – inte här! Det var inte alls speciellt farligt med namnen, och alla personer presenteras tidigt i kapitlen där de dyker upp så jag kände mig inte alls speciellt borttappad.

Mästaren och Margarita.

På en av de första sidorna i Mästaren och Margarita dyker det upp en främling i Moskva. Han och hans följe tar sig in i de finkulturella salongerna och skapar oordning, skandaler och oförklarliga fenomen.

Även om jag inte hade svårt att hålla ordning på personerna så tyckte jag att den var lite svår att komma in i. Början var lite långsam, speciellt med en lång utvikning om Pontus Pilatius vars centrala plats i berättelsen inte var uppenbar ännu.

Jag gillade Mästaren och Margarita, fast jag vet nog inte riktigt varför. Någonting i historien fick mig fast, trots att jag inte tycker det är speciellt kontroversiellt eller spännande med en ironisering över Moskvas kulturelit. Det var inte heller så att jag fäste mig speciellt vid någon i persongalleriet. Snarare var det hur historien utvecklades genom personerna och det som händer dem, och hur den sedan knyts ihop och avslutas som gjorde att jag tyckte att det var en härlig läsupplevelse.

Köp boken hos Adlibris (inbunden).
Köp boken hos Bokus (inbunden).

Lämna ett svar