Utflykt till Slottsskogen och Plikta

Jag hade något slags önskan om att åka på utflykt i Göteborg och låta Tvåan klappa djuren på Barnens Zoo i Slottsskogen, nu när vi ändå är i Sverige på semester. Jag och Ettan var där flera gånger när han var bäbis, och det var ju roligt. Ettan pratar också mycket om valen på Plikta. Så när tillfället för utflykt uppenbarade sig en varm och solig eftermiddag tog vi det. Efter en kort biltur kom vi till Slottsskogen och Plikta. Vi parkerade på baksidan (gratis!), stoppade ned Tvåan i en sele och tänkte att vi går upp till djuren först.

På parkeringen. Mycket pepp.

Det var ju bara det att… vi var inte de enda som hade slagits av samma tanke. Det var massor med barn i Barnens Zoo, och getterna höll sig noga inne på sitt eget område. Tvåan var dessutom sömnig och inte alls speciellt intresserad av några djur över huvud taget. Ettan vägrade klappa någon get när den väl vågade sig ut, och undrade när vi skulle till Valen. Jag erkände mig besegrad redan efter ett par minuter, så vi klev ut genom grindarna och traskade ned från kullen.

Efter flera frågor om ”När är vi framme” under promenaden från Barnens Zoo till Plikta så var vi då äntligen framme ungefär fyra minuter senare. Och där var den, Valen! Restaurerad efter vinterns brand, och i nytt och fint skick.

Valen!

Fast det roligaste på hela eftermiddagen var nog ändå den långa rutschkanan! JÄDRAR vilken fart det var på Ettan i den. Han åkte nästan ut över ena kanten när han kom ner, och det var fler som hade samma fart och höll på att dråsa i backen på samma ställe.

Den långa rutschkanan var SNABB! Ettan är nästan på väg över kanten här.

Tvåan fick nöja sig med att skrika av skratt i gungan, gå på olika underlag och känna lite på sanden. Ettan däremot, for som en skottspole mellan de olika aktiviteterna ända tills han stannade vid vattenställningen. Där tillbringade han nog upp mot 45 minuter, och blev ordentligt blöt under tiden. Det var ju inga problem eftersom det var en varm och solig dag, så han frös inte.

…däremot visade det sig att det fanns ett aber med blöta kläder. De har högre friktion i rutschkanan, och de sista åken gick alltså inte alls lika magkittlande fort som de första. Det gjorde också att det inte var lika svårt som det kunde varit att locka med honom hem igen. Allt som allt blev det en fin dag och en bra utflykt i Göteborg.

Lämna ett svar