Vi var på Liseberg

En av de sista dagarna på semestern så var det då äääääntligen dags: Liseberg! Ettan har längtat och pratat mycket om karusellerna, och hur roligt det var att åka ”den gula berg och dal-banan” när vi var där förra året.

I år konstaterade vi att han är lång nog för att få åka fler karuseller om en vuxen följer med honom. Sagt och gjort, tvenne åkband köptes in. F och Ettan klistrade på dem på handleden, och så gick vi för att bli insläppta på våra förhandsinköpta entrébiljetter. Det gick fint för Ettan och F, men jag och Tvåan och vagnen blev hänvisade till en annan, bredare kassa. I den stod det några familjer föra i kön, och de dividerade mycket om olika biljetter som skulle köpas och inte, så vi gick tillbaka till den första kassan, och jag tog Tvåan i famnen medan F lyfte in vagnen (som jag inte hann fälla ihop). Så fick man inte göra, upplyste killen i kassan oss om, och vi sa förlåt och gick sedan för att åka karuseller.

Vi hade inte så många dagar att välja på för vårt besök, så när det väl var dags var det en dag med strålande sol och 30 graders värme. Det visade sig vara bra, ur flera synpunkter.

Karusellåkandet inleddes med Lisebergsbanan. Den var dock lite för läskig, så efter det blev det en liten paus med barnkaruseller som till exempel Rabalder (alltså den gula berg och dal-banan från förra året).

Rabalder-åkning in action.

När modet var på topp igen var det dags för Flumeride-premiär. Och ojojoj, DET var succé. Såpass stor att det hanns med fem åk i den under dagen, trots dryga halvtimmen i kö för vissa av dem. Och med dagens väder var det ju nästan bara bra att bli lite blöt. Efter det femte åket avslutades besöket i parken med en sväng i Kaffekopparna och Cyklonen på vägen ut.

Trampa, trampa, trampa!
Lite suddiga, i farten.

Tvåan då? Jo, han sov större delen av dagen, eftersom det var så himla varmt, så det gick väl bra för honom också. Och Liseberg är bra på omkringarrangemangen och logistiken – det finns massor med toaletter och vattenkranar för att fylla på flaskor runt om i parken. Det är förstås också lätt att köpa glass, mat, godis och fika. Så nu vet jag att en glassbomb med både kulglass och mjukglass är mer än jag klarar av att äta själv. Tur att jag hade två åkare som behövde lite energipåfyllning också.

Och även om det inte var mitt livs roligaste dag, så smittade Ettans lycka definitivt av sig i viss mån. Nåja. Det var ju inte för min skull vi gick dit. Och nästa år lär jag väl åtminstone få åka farfars bilar.

Lämna ett svar