Vi går på restaurang: Terry’s Place

När jag letade efter schyssta restauranger i Limssol var ett av ställena med väldigt bra betyg på tripadvisor Terry’s Place. Eftersom vi går förbi det på väg till badet så bestämde vi oss för att testa det en dag när vi inte orkade laga lunch.

Det var med höga förväntningar vi knatade dit och satte oss vid ett bord. Det hände inte så mycket, men det var åtminstone ett par andra bord som var upptagna. När Ettan gick för att skaffa en barnstol till Tvåan fick vi veta av de två gentlemännen vid ett av borden att ägaren skulle vara tillbaka om några minuter. Jag gick in för att leta efter en meny, och fick hjälp av en av männen, samtidigt som ägaren faktiskt kom ut från köket och ville hjälpa till, han med.

Vi kollade genom menyn och jag konstaterade, precis som när jag har tittat på menyn när vi har gått förbi att den kanske inte var jättespännande. Men ett par av specialerbjudandena verkade ok ändå tyckte jag. Ettan valde en pizza special, och Fredrik landade i grillspett på fläsk. Tvåan hade fått lunch hemma redan, så han fick ingen egen mat. Jag hade svårt att välja mellan musslor och havsabborre, men fick rekommendation om abborren av ägaren. I specialerbjudandet ingick baka potatis, side salad och ett glas vin för mig, så jag bad om ett glas vitt.

Efter en kort stund kom drycken på bordet, och den åtföljdes av bröd och den största side salad jag någonsin sett. När jag smakade på vinet insåg jag att jag hädanefter ska speca att jag vill ha torrt vin när jag beställer åtminstone vitt. Maten kom också efter en inte alls lång väntetid. Vi fick dessutom en extra portion pommes frites, eftersom ägaren uppfattade att Ettan blev glad för de pommes frites som fastnat på undersidan av hans pizzatallrik vid serveringen.

Världens största side salad.
Hel död fisk.
Special pizza.
Spett med fläskkött.

Vi högg in med god aptit. Resultatet var dock väldigt blandat. Fisken var helt ljuvlig – perfekt tillagad och väldigt god. Däremot var Ettan ganska missnöjd med sin pizza, som såg ut som om den var fabriksgjord. Pommes fritesen vägde dock upp hans betyg en hel del. Fredriks grillspett var sådär, och inte direkt något att hänga i julgranen.

När vi hade ätit färdigt och bad om notan kom det raskt ett fat med frukt på bordet. Tvåans favorit vattenmelon var med, och han hoppade av glädje i stolen. Dessutom serverades den med små gafflar som passade perfekt i hans hand. Mycket nöjd! Efter ytterligare ett par minuter kom det också ett fat med varsin Magnum-glass som vi också fick i oss. Jag var så mätt att jag trodde att jag skulle kunna rulla vidare till stranden när vi var klara. Notan, förresten, var en handskriven lapp, som syns på bilden. Ägaren ursäktade sig när vi gick med att kassasystemet var nere, men vi tyckte att det var helt ok och lite roligt. Givetvis betalade vi kontant också.

Frukt och glass. I alla fall innan faten rensades. Och ett ”kvitto”.