Idag har Fredrik ägnat delar av dagen åt att gjuta in rören till duschen. Så eventuellt kan vi faktiskt duscha om ett par dagar eller så. Ja, innan dess om vi fuskar med plast istället för kakel skulle jag tro. Det går inte superfort nu, men så är det ju ingen panik längre heller. Och det går ju framåt, och det är det viktigaste.
Eftersom jag inte kan hjälpa till med badrummet och rören så har jag istället ägnat mig åt att beställa vitvaror till köket. Själva köksmöblemanget kommer Fredrik åka och köpa när badrummet är klart. Just nu kan man inte se något lagersaldo på IKEA, så det inköpet hade ändå fått vänta eftersom det ju är 80 km till Nicosia. Vi vill inte behöva köra dit i onödan, utan tänkte faktiskt kolla så att åtminstone det mesta vi vill ha finns när vi har tänkt åka dit. Jag kommer vara huvudansvarig för att montera möblerna, och för att riva det gamla köket. Det ska bli roligt att göra något och känna att jag deltar i renoveringen.
Dessutom har vi haft den andra poolkillen här för att bedöma vad som behöver göras åt vår pool och vad det kommer kosta. Efter hans besök konstaterade vi båda två att vi kommer låta den första killen göra jobbet, så jag tvingade Fredrik att ringa honom för att vi ska kunna välja liner, och sedan förhoppningsvis komma igång med renoveringen så snart som möjligt. Vädret här är ju badvänligt redan nu, och vi har blivit lovade en värmebölja med upp mot 40 grader i helgen som kommer. Den får vi dock hantera utan pool.
Jag verkar ha funnit mig lite tillrätta i vår vardag med pågående renovering också. Det känns inte längre lika jobbigt att se framåt mot månader med renovering och allt stök som hör till det. Istället känns det som om det kommer bli bra när det blir klart. Och ibland känns det inte ens som om det kommer ta evigheter att komma igenom det heller. Så det finns allt hopp om livet!