Idag känns det som om jag har ägnat större delen av dagen åt att ansa min trädgård. Eller delar av den, åtminstone. Det är ju rätt coolt att jag har skaffat en trädgård där det är stora penseldrag som gäller, och inget finlir. Allting växer så det knakar, så idag har jag klippt bort en rejäl bit av rosmarinhäcken, eftersom den i princip hotade att ta över hela grillplatsen.
Och när jag ändå var där så hade Johannesbrödsträdet som är nerklippt för att vara klätterstomme till en blomsterrabatt börjat skjuta skott hej vilt. Så det var bara att ta fram grensaxen och börja klippa bort det jag kom åt. När Ettan var klar med dagens lektioner så ville han också vara med och klippa, så han fick ge sig på en fikushäck. Det gick nästan bra, och det blev bara ett hål. Det var mest mitt fel, eftersom jag inte förklarade tillräckligt tydligt hur jag hade tänkt mig det. När vi väl kom överens om hur det skulle vara gick det finfint för honom.
När vi hade burit bort allt klippet gav jag mig på en av de stora prydnadsväxterna precis vid entrén, men jag tröttnade rätt snart. Det var lite oklart hur jag egentligen vill att den ska se ut, och då är det inte lönt att bara klippa lite. Istället försökte jag få Ettan att klippa bort en enorm taggbuske som häver sig in över staketet en bit bort på uppfarten. Det gick inte riktigt, för Ettan är för kort. Så jag fick klippa istället. Det var stökigt och svårt, för den står ovanför ett gäng kaktusar, så det är trixigare än vanligt att komma åt. Klippet är dessutom oerhört taggigt och svårhanterat. Men ner ska den.
Under tiden vi klippte så ägnade Fredrik dagen åt att mäta och försöka förstå hur rören i huset är dragna, och var han kan dra istället. Det involverade en del borrning på olika ställen för att avgöra vilket material väggarna är gjorda av, och lite bortknackning av kakel i köket. Så nu kan man kanske säga att köksrenoveringen är igång? Ska bara beställa hem ett nytt kök lite snabbt, då…
