Vi har haft en paus i renoveringen på grund av arbete. Och det är ju förstås bra, på sitt sätt. Men det är allt lite drygt att bo på en byggarbetsplats, även om det är tillräckligt funktionell för daglig användning. Så snart ska vi väl göra ett ryck igen, och se om vi kan få alla skåpen på plats, med luckor. Sen kommer det se nästan färdigt ut. Bänkskivorna finns förstås inte i lager just nu, så dem får vi vänta på, oavsett om vi vill eller inte. Under tiden ska vi bestämma oss för vilket kakel vi ska ha. Helst ett som finns.
Arbete, ja. Det är ju också något vi ägnar oss åt om dagarna (och kvällarna). Många av mina vänner pratar just nu om semester, och det har fått mig att fundera lite över hur jag själv ser på semester och jobb. Sedan vi flyttade från Sverige har vi inte haft någon direkt semester, men å andra sidan bor vi ju mitt i en semester på ett sätt. Det känns inte lika betungande att ha jobb att göra när man kan ta sig ett dopp i Medelhavet eller poolen på eftermiddagen. Att ha sitt eget företag och därmed också en tydligare koppling mellan utfört arbete och pengar in hjälper väl kanske till för den känslan också. Det känns lite fint att kunna arbeta och tjäna pengar samtidigt som man njuter av sommaren. Kanske kan man säga att vi lever ett semesterliv, året runt? På samma sätt känns det inte som om vi måste ta vara på allt fint väder, för det kommer ju mer av den varan imorgon. Varje dag, liksom.
Sedan vi flyttade har vi åkt till Sverige några veckor på sommaren. I år blir det ingen sommarresa till Sverige, av förståeliga skäl. Det är så himla trist, och vi saknar släktingarna där. Men nu är det som det är, och det får ju bli bra såhär med. Sommarväder råder det ingen brist på här, eller badmöjligheter. Det enda som faktiskt inte går att få tag i här, ens via skype, är svenska jordgubbar. Och till råga på allt missade vi den lokala jordgubbssäsongen eftersom det var utegångsförbud just då. Fast å andra sidan har vi enorma mängder med billiga och fantastiskt goda lokala vattenmeloner att frossa i just nu.