Vi spelar: Scythe

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Scythe var ett av de första spelen jag blev sugen på när jag bestämde mig för att utöka spelparken. Jag tror att det var omslaget som fångade mig först, och när jag läste på om det så verkade det vara ett spel som skulle kunna passa oss. Möjligen skulle det vara lite i överkant för Ettan, men eftersom det är Stonemaier som har gjort det så inkluderar det en robot för solospel, och det knuffade mig över kanten. Jag skulle ju kunna spela själv, för all del.

Scythe. Visst är det snyggt och spännande?

När vi skulle provspela Scythe så hade jag läst reglerna, och sedan satte jag och Ettan oss ner för att försöka förstå hur man skulle göra. Såhär i efterhand, när vi har provat andra spel, var det tydligt att han var väldigt sugen för det gick väldigt bra. Visst gjorde vi misstag, och visst var det lite krångligt att fatta vad som var vad och vad man fick göra, för att inte tala om varför man skulle göra saker, men vi tog oss ändå igenom några rundor och fick kläm på själva mekaniken.

Jag och Fredrik spelade det sen som ett fredagsspel, för att få bättre kläm på reglerna. Och sen var det dags för att spela tre personer.

Vi spelar Scythe. Notera det illegalt placerade vinglaset nederst i bild. (Regeln är att det inte får finnas några glas ed vätska i på bordet när vi spelar.)

Och det gick jättebra! Ettan vann stort, och var ordentligt nöjd med det förstås. Vi lyckades också hålla oss till reglerna, mer eller mindre, även om en del bonusar kom som överraskningar för oss på slutet.

Scythe har blivit något av ett favoritspel för oss, och det plockas fram ofta när det är speldags. Detta trots att Ettan inte riktigt har fått klä på sina strategier, medan jag och Fredrik har förstått spelet någorlunda. Oftast är det någon av oss vuxna som vinner, men tydligen är det roligt ändå. Åtminstone under tiden vi spelar.

Ganska tidigt i spelet. Papperna överst i bild är till Tvåans klippning.

Jag och Fredrik är inte speciellt aggressiva, så det blir inte så mycket strider i våra spel. När vi attackerar är det oftast varandra, och skulle vi slåss med Ettan är det inte så att vi lägger full kraft bakom. Ettan är den som är mest intresserad av strid, och han går förstås all in när det uppstår ett tillfälle.

Det svåraste för oss har nog varit att placeringen runt bordet beror på vilken faktion man spelar, så vi kan inte bara sitta på våra vanliga platser och låta Ettan har spelplanen rättvänd alltid. Det är också lite svårt med Tvåan som inte kan vara med, och det finns inte något uppenbart han kan hjälpa till med, så när vi spelar när han är vaken är det någon vuxen som behöver se till så att han har något att göra. Det gör att framför allt Fredrik har svårt att koncentrera sig på spelet och därmed på att vinna. Fast det kanske är ok än så länge, trots allt.

Även om regelboken är lång och innehållsrik tyckte jag att det var någorlunda lätt att få kläm på hur spelet funkar mekaniskt och vad man ska göra på sina drag. Själva taktiken, däremot, den tog ett tag att komma underfund med. Olika faktioner har också olika styrkor, och det gör att taktiken kan vara helt olika mellan olika spelomgångar.

Jag kommer att skaffa expansioner till Scythe, så vi får fler faktioner och flygmaskiner och jag är helt säker på att de kommer bli väl använda.

Du kan köpa Scythe på engelska från Amazon.se (här).

Lämna ett svar