Månad: augusti 2021

Under våren har vi haft ett projekt hemma. Fredrik och Ettan har byggt en pizzaugn. Eller ja, det var kanske lite för svårt för Ettan, så han tappade sugen nästan genast och Fredrik fick slutföra projektet på egen hand. Ett av de allra svåraste momenten var att vänta på att bruket skulle härda så vi faktiskt kunde använda ugnen, när allt var färdigmurat och putsat.

Men efter ett par veckor så var det då äntligen dags för pizzapremiär!

Vi eldade i ugnen, degen jäste som den skulle och farfar fick den stora äran att kavla ut småpizzorna. Hans erfarenhet av tunnbrödsbak kom väl till pass och jag kan inte annat än hoppas att jag kan få till en lika bra teknik framöver. Eller kanske det blir Tvåan som blir familjens kavlingsexpert?

Ettan fick första tjing, för et var ju ursprungligen hans bygge, och pizzan lastades in i ugnen.

…och där blev den kvar sen. För det var ju tydligen inte varmt nog. Jag tror att det tog 20 minuter åtminstone för den enda pizzan. Vi fick alltså köra en backupplan med den vanliga ugnen också.

Men när den väl var klar var den väldigt god!

Även övriga pizzor blev väldigt goda. Och nu har vi ju kvar att få till den där perfekta gräddningen också, så vi lär äta en del pizza framöver. Inte för att det stör någon i den här familjen, dock… Första åtgärden blir att elda rätt mycket mer än vi gjorde den här gången. Fortsatta rapporter kommer troligtvis.

Vår semester inleddes redan här på Cypern, med att farmor och farfar dök upp utanför vår grind tidigt en söndagsmorgon. Stor lycka i köket när de olika familjemedlemmarna vaknade, en efter en.

Cypern var ju då mitt i det som kallas fjärde vågen av pandemin, så ingen av oss var väl kanske jättesugen på att dra ut på stora äventyr. Dessutom var det väl varmt för farmor och farfar, så vi höll oss helt enkelt hemomkring och utnyttjade poolen flera gånger om dagen.

Precis i början av besöket fyllde Tvåan tre år. Det firades med jordgubbstårta, som vid närmare undersökning inte skulle ha några jordgubbar på, för det gillar inte Tvåan, utan istället jordgubbssylt.

Kalaset hade vi i trädgården och presenterna var många och uppskattade.

Födelsedagen inleddes dock med en orolig väntan i sängen, när jag fick göra mitt bästa för att förklara att vi inte skulle gå upp, trots att vi var vakna. Som tur var hade jag och Fredrik bestämt att sången och brickan skulle komma vid klockan 6, så det var inte någon evighet vi behövde vänta.

Några presenter hann inte fram i tid, utan dem fick vi hämta i postboxen ett par dagar senare. Paketen slets upp direkt i bilen, och han blev mycket nöjd med dem, de också.

Farmor och farfar visade sig också ha specialkunskaper inom flera olika områden. Farmor var till exempel en mästarinna på att bygga järnväg.

Farfar i sin tur är vida känd för sina plättar och pannkakor, så dem fick han förstås steka och bjuda på en dag.

Semester i all ära, och mer om den senare, men en av de bästa grejerna med den var ändå att komma hem. Och att verkligen känna att det är här jag hör hemma och att vi har hamnat på rätt plats i världen. Det kändes redan på flygplatsen, när vi kom ut i den 26-gradiga natten och ännu mer när vi klev ur taxin utanför vår grind och möttes av ljuvlig rosmarindoft (förstärkt eftersom taxichaffisen hade kört på en av de vildvuxna buskarna i mörkret).

När vi vaknade till liv igen efter några timmars välbehövlig sömn konstaterade vi att vi hade inget vatten, inget internet och att poolen hade samlat på sig rejält med smuts. Som grädde på moset gick strömmen plötsligt också. Då var det inte mycket mer att göra än att skratta åt allt. Strömmen och internet fixades med ett par omstarter, som visserligen föregicks av en del undersökningar och vattnet kom tillbaka av sig själv under eftermiddagen. Efter ett par rejäla dammsugningar var poolen åter i badbart skick.

Att det hade varit varmt här syntes på trädgården, lite mer än vad jag hade tänkt mig. Så jag körde igång bevattningssystemet och gjorde då den glada upptäckten att det antagligen inte var första gången vi var utan vatten. Och när bevattningssystemet kör torrt har det svårt att trycka ut luften ur slangarna av sig själv. Så jag fick följa med det genom trädgården och lufta alla ventilerna. Eller kanske inte alla, men en hel del av dem. Fredrik har nu stora planer för en bevattningstank med regnvatten och pump och grejer, och jag kan väl hålla med om att det vore lämpligt och vettigt. Även om det inte blir det första av de stora projekten vi ska ta tag i.

För projektuppstarter lär det bli nu. Både jag och Fredrik har tydligen blivit så utvilade och avslappnade av att vara lediga att det kliar i fingrarna på oss. Så nu gäller det bara att enas om i vilken ordning saker och ting ska göras, och förstås att låta verkligheten med två barn och materialbristen som kommer sig av att bo på en ö vara med och styra över förväntningarna på när det kan bli klart.