Månad: oktober 2021

Tjahopp, då var det Ettans tur att vara hemma igår, då. Det (i princip) obligatoriska besöket hos hans läkare resulterade i omdömet ”Han har ett virus, men han har varken hosta eller snuva så han är inte smittsam och kan gå till skolan.”. Trots det fick han stanna hemma hela dagen, eftersom han var ganska avslagen. Märkligt att ha bara det stora barnet hemma. Det har typ aldrig hänt tidigare.

Idag var han dock frisk nog för att komma tillbaka till skolan. När han upptäckte att han skulle missa historielektionen som inledde skoldagen för att vi behövde ett friskintyg blev han mycket upprörd. Så för att inte missa den så gick han direkt till skolan och förhandlade fram att att han fick vara med på lektionen medan vi fick vänta till doktorn öppnade och hämta ett friskintyg i efterhand. Det gick tydligen bra, det med.

Tvåan verkar fortsatt klara skoldagarna, så han har fortfarande chans på rekordvecka. Den här veckan har läxgörandet kommit av sig lite, så han är aningen mindre intresserad av att gå dit. Men vi kämpar på och försöker också jobba på engelskan hemma.

Idag skulle jag fasta på frukosten för att lämna blodprover på morgonen, och det betydde också att jag inte fick dricka kaffe. För att hjälpa mig komma ihåg det skrev Ettan lappar som han lämnade på strategiska platser.

Det som inte hjälpte mig så mycket var däremot att tvenne avkommor hade något slags morgonutbrott, på varsitt sätt. Tur att jag är gift med en fantastisk tålmodig pappa, så vi kunde komma iväg till skolan trots att jag inte fick dricka något tålamod.

Jaha. Vid midnatt natten till lördag vaknade jag till en kräkfest. Tvåan var arrangör. Det här börjar ju bli lite löjligt. Hur många sjukdomar kan man hinna med på fyra veckor, liksom? Alldeles för många är väl svaret, skulle jag säga.

Efter att i snabb takt ha avverkat två set sängkläder, och lika många duschar av barn så somnade han äntligen om vid tvåtiden och vi fick ytterligare ett par timmars sömn. Under tiden körde jag den första maskinen tvätt.

På förmiddagen fortsatte sedan festen. Frukosten fick han inte behålla, till storebrors stora fasa, så vi övergick till att mata honom med Coca Cola. Eftersom läsk är en favorit kunde han inte riktigt hålla sig tills den var vispad och avslagen, så första försöket misslyckades det också. Men sen så gick det bättre och den lilla magen höll ihop resten av helgen.

Dagens inlämning på skolan gick långt över förväntan. Tvåan ville inte släppa min hand, för hans fröken var inte ute vid grinden och de som var där ville han inte gå med in. Då hämtade de hans fröken, och hela hans ansikte lystes upp när hon kom, sådär så att övrig personal vid grinden också blev alldeles glada. Han bytte raskt grepp från mig till sin fröken och traskade med henne in nästan utan att titta mer på mig och Fredrik. Så nu håller jag tummarna för att han får stanna där hela dagen.

Fyra dagar i skolan den här veckan för Tvåan, det är tangerat rekord. Det betyder också att han faktiskt har varit i skolan hälften av de möjliga dagarna! Jag väljer att se det som en vinst (och hoppas på att han får stanna i skolan hela dagen idag).

Intresset för skolgången tog också ett stort kliv uppåt den här veckan, när Tvåan kom hem och berättade att de hade gjort läxa i skolan. När vi grävde lite i det så fick vi reda på att de hade gjort en sida i en av läroböckerna. Så då blev alltså Tvåan också en stor pojke med läxa, och vips så var det roligt i skolan, och han funderade mycket på vad det skulle bli för läxa nästa dag.

Hösten har kommit till Cypern också. På morgnarna är det mellan 12 och 14 grader, så det är ordentligt svalt när bilen åker iväg till skolan. Dagtid kryper temperaturen upp till mellan 25 och 30 grader, så det är verkligen en skön tid nu. När jag hör rapporter från Sverige, om nattfrost, regn och 5 grader känner jag ännu tydligare att det var helt rätt beslut att flytta hit. Tänk att jag bor på en ö i Medelhavet, mitt i ett semesterparadis!?

Nu är det inte lång tid kvar innan helgen tar vid. Kan vara värt att fundera ut vad vi ska hitta på, så det blir något av den. Jag har fortfarande några trädgårdsprojekt kvar, både att ta bort och lägga till, och Fredrik vill säkert bygga något. Ah well, det blir antagligen finfint det med, bara vi tar oss genom fredagseftermiddagen.

Som vanligt firade vi kanelbullens dag förra veckan. Tråkigt nog blev det inte så fluffiga bullar som jag hade tänkt mig, men de slank förstås ner ändå. Goda var de, i alla fall.

Tvåan var mycket pepp på kanelbullar, och eftersom han var sjuk (igen!) så fick han vara med och titta på hela bakningsprocessen. Sjukdomen han drabbades av var en förkylning som han generöst delade med sig av till resten av familjen. Hurra för livet med skolstart!

Som brukligt är på Cypern tog vi med Tvåan till doktorn, som kände igen både honom och oss. Precis som vi redan visste var det en förkylning, och vi skulle stanna hemma från skolan under veckan. För oss som svenska föräldrar känns det så himla märkligt att gå till doktorn för minsta lilla, men det är tydligen så man gör här.

Hela förra veckan gick alltså åt till att vara hemma med en treåring som hostade och snorade men som i allt övrigt var pigg som en mört. Under senare delen av veckan var båda föräldrarna sjukare än barnet, skulle jag tro.

För att sysselsätta oss har vi kollat på den nya katten, som har fått namnet Åke. Han växer och övar sig på att jama och jaga, samt blir hunsad av de andra två katterna.

Vi har också haft målarstudio. Tvåan är väldigt förtjust i att måla, men det måste vara med penslar. Kritor och färgpennor har han inte riktigt tagit till sitt hjärta än.

Trots att dagen började alldeles för tidigt (har jag sagt att jag sover lite… mindre bra sedan en tid?) så tände jag åtminstone levande ljus och satt med mitt morgonkaffe i lugn och ro. Fredrik kom också upp tidigt, så även om han hade haft en stökig natt så fick vi åtminstone lite tid att prata med varandra över en kopp kaffe innan dagen satte ordentlig fart.

Morgon ägnade vi åt trädgårdsskötsel i form av genomgång av bevattningssystemet. Ettan passade på att såga upp lite grenar, och sågade sig bara i fingret en gång. Jag skrattade tydligen lite för mycket när jag skulle plåstra om Ettans finger, så Fredrik konstaterade att det inte var någon allvarlig skada. Det syntes knappt en droppe blod, men jag satte ändå på ett plåster. Efter det tog han på sig handskarna, så nu har två av tre herrar i familjen lärt sig att det är handsk-obligatorium vid sågning.

Efter det har jag hunnit tvätta, läsa, göra treveckorssallad och plantera lite växter för inomhusbruk. Dessutom lagade jag lasagne till middag, långsamt och med musik i högtalarna.

Fredrik har under dagen byggt en låda till en vattenavhärdare. Delvis fick han hjälp, så det tog lite längre tid än tänkt.

Barnen har badat i poolen tillsammans med pappan (som vrålade av kylan, 26 grader i vattnet) och sen studsat i studsmattan.

Lillkatten har ätit mat tillsammans med de stora katterna, utan slagsmål.

Det enda orosmolnet (förutom min sömn, som inte verkar bli så mycket bättre trots) är väl att Tvåan efter badet kom upp och lät som om det var en förkylning på gång. Nåja, han hann ju faktiskt med två dagar i skolan förra veckan. *suck*