Jag och Fredrik funderade en kort stund över hemskolning av Ettan innan han började skolan. Fast efter ganska kort stund insåg vi båda två att det skulle bli väldigt svårt, eftersom Ettan behöver en social omgivning. Dessutom hjälper skolan såklart till att socialisera honom till omgivningen vi befinner oss i, och till att hantera andra människor. Så för oss och Ettan var hemskolning inte ett rimligt alternativ, utan vi valde på annat sätt.
Dock läste vi båda på lite om hur det kan gå till med hemskolning, och det kommer vi antagligen ha en del hjälp av nu. Cyperns ledning har nämligen stängt alla skolor under fyra veckor. Ettans skola kommer scanna relevanta böcker, och så kommer det bli läxor som ska göras under tiden. Kanske får de till onlineundervisning också, eftersom det är en privatskola, men det vet vi inget om i dagsläget. Läxorna han fick i slutet av förra veckan, för att täcka veckan som kommer, är i det närmaste färdiggjorda.
Det vi vet att vi kommer göra, förutom att uppmuntra och hjälpa till med läxläsningen, är att involvera Ettan i diverse projekt som vi håller på med. Att lära sig grekiska är ett sådant, och för att göra unschooling av det har vi också beställt hem lite böcker om antikens Grekland och den grekiska mytologin. Fredrik och Ettan har dessutom planerat ett stort projekt sedan länge, de ska bygga en robotelefant som ska kunna skjuta kulor ur rumpan. Det kommer innebära allt från att snickra till att tänka ut lösningar på mekaniska problem och att programmera datorer. Nu när det inte finns någon skola att gå till i fyra veckor är det ju ett perfekt tillfälle att börja med det.
Läxläsningen i sig är inte något jätteproblem just nu, för de tre dagarna som har gått hittills har inletts med att Ettan sätter sig med läxböckerna så snart han kommer upp på morgonen. Han vill bli klar så han kan göra annat, säger han. Mycket ordningsam ung man. Däremot är det ju som vanligt svårt med koncentrationen och fokuset, men det har säkert mer att göra med att han är sju år att göra än med något annat.
Nu är vi över 70 i Sverige satta i karantän så nu får jag mer tid att jobba mer med grekiskan som jag har börjat med.
Farfar
Kala! Thelete ena ouzo?