I morse efter lämningen av Ettan på skolan promenerade vi hemåt som vanligt. Men när vi skulle svänga av och börja ta oss upp för backen hemåt så bestämde jag att vi skulle fortsätta framåt, längs strandpromenaden istället. Nu var det dags att fortsätta den ständigt pågående jakten efter bra croissanter, och jag behövde starkt kaffe efter nattens inte så långa sömn.
Eftersom klockan var knappt 8 var det inte allt som var öppet. Men vi fortsatte längs strandpromenaden fram till Sottozero, som är nyöppnat i Sliema sedan några månader. Tyvärr är inte den här sidan av Sliema den som har morgonsol, så det blev inte en solskensfrukost. Däremot fick vi titta ut över vattnet som skiljer Sliema och Valletta, och där blänkte det av solglitter.
Kaffet var starkt och gott, och croissanterna var förvånansvärt bra, frasiga och alldeles klart godkända. Nästan med beröm, faktiskt. Den naturella blev dock morgonens vinnare, eftersom chokladen var något slags vuxenchoklad och inte alls speciellt söt.
De enda klagomålen stod F för, när han tyckte att plaststolarna var för kalla att sitta på och att han blev kall om rumpan av det. Efter att ha slängt ett öga på rubrikerna i papperstidningen och förfärats lite ingenjörade han istället fram en lösning på problemet och lade helt enkelt tidningen på stolen och satte sig på den.
