Vi går på café: Adiezodo

En söndag när vi ganska nyss hade kommit till Cypern gick vi ut på morgonpromenad. Dels för att Tvåan skulle få sova lite, och dels för att kolla lite på vad som var vad här i Limassol.

På söndagar är det inte mycket som är vad, kunde vi relativt snabbt konstatera. Men en bit in mot gamla stan i Limassol började kaffesuget sätta in för föräldrarna. När vi då hittade ett café som var öppet gick vi glatt in, och möttes av vår första språkförbistring. Ägarinnan pratade inte så mycket engelska, utan fick ta hjälp av några av stammisarna som syns i bild under menyn på nedersta bilden. Med hjälp av dem lyckades vi reda ut att vi ville ha två cypriotiska kaffe, med en socker, inte två, och en coca cola. Och så ville vi dessutom använda toaletten.

Ägarinnan var förstås mycket vänlig, trots att vi inte riktigt förstod varann, och kaffet var precis som det skulle. Toaletten fungerade också, så det var verkligen inget att anmärka på besöket. Inte minst att det var öppet (relativt) tidigt en söndag var ett plus, har vi märkt i efterhand.

Jag, och en sovande Tvåa.
Vissa fick coca cola istället för kaffe.
Cypriotiskt kaffe, eller åtminstone sumpen efter det. Vatten bredvid.
Stammisar, och menyn. Vissa av dem hjälpte till att tolka från engelska till grekiska.

Cypriotiskt kaffe, förresten… Det är detsamma som turkiskt kaffe, eller grekiskt kaffe, för den delen. Fast det skulle nog inte någon invånare i de tre länderna erkänna, förstås. I Sverige skulle det kallats kokkaffe. Det är en liten kopp starkt kokkaffe, helt enkelt. Det serveras i en espressokopp, och du väntar ett tag innan du dricker det för att sumpen ska hinna sjunka till botten. I alla tre lägenheter vi har bott i på Cypern har det funnits en liten kastrull för att kunna koka vatten till kaffet, så det är verkligen vanligt förekommande. Oftast är det ganska starkt och sött. Och gott, så om du kommer till Cypern är det definitivt värt att testa.

Lämna ett svar