Det blev dags för lunch igen. Solen sken från en klarblå himmel och det var varmt, så vi bestämde oss för att äta ute. När vi kom ut ur lägenheten ställdes den vanliga frågan ”Var ska vi äta vår souvlaki idag?”. Vi gick bort mot restaurangstråket precis bredvid och hamnade den här gången på Lefteris1. Och det blev vi inte besvikna på. Dock blev det inte souvlaki, utan gyros.
Det här kan ha varit den bästa gyrosen hittills. Trots att de kallade den döner. Den innehöll inga pommes frites, utan de fick man beställa vid sidan om. Ketchup och majonnäs kom snabbt fram på bordet när maten serverades. I pita-bröden var det en väl tilltagen mängd kött, gurka, tomat och vitkål och en yoghurtsås. Precis lagom mycket av allt, så att det blev en bra avvägning i varje tugga. Mitt enda klagomål var att Tvåan, som jag delade min gyros med, inte åt så mycket kött som jag hade tänkt mig så jag fick lämna lite eftersom jag inte orkade äta upp.
Pommes fritesen är förstås en sorglig historia även här. Soggiga och inte alls tillräckligt friterade. Fast det verkar inte avskräcka något av barnen, förstås. Vi vuxna förhåller oss något tveksamma, däremot.
Om du inte tycker att pommes frites är det viktigaste i livet är Lefteris 1 ett bra val. Snabbt, enkelt och med bra service. Uteserveringen är ren och fräsch, och på varje bord står det en flaska pressad citron.