Utflykt med skidåkning

I helgen som gick var det äntligen dags att prova på säsongens skidåkning på Mount Olympus i Troodosbergen här på Cypern. Fredrik och Ettan packade in sig i bilen lite efter 07.30, medan jag och Tvåan fick stanna hemma. Tvåan åker ju inte skidor än, och pulkan blev kvar i Sverige eftersom vi inte hade plats i packningen så vi skulle nog roa oss bättre i Limassol än i de kalla bergen.

Bilresan upp gick bra, och snökedjorna som Fredrik hade meckat med under natten behövdes inte ens. Det var mycket snö bredvid vägen, men ordentligt plogat och lättkört. Snörapporten meddelade att det var 120 centimeters snödjup på Mount Olympus.

Plogad väg.

Efter visst gnäll om kyla under uteomklädningen till skidställ med snöflingor singlande runt omkring dem så traskade de två herrarna nöjt förbi kön till skiduthyrningen och smet in och köpte liftkort. Tanken var att klistra dem på jackorna, men det blev det inget med eftersom de inte fäste. Men det gick tydligen lika bra att ha dem i fickan.

Så iväg till första liften och liftkön. För det var inte alls så att herrarna var ensamma i backarna trots att det var precis i öppningstid, utan enligt utsago var ”hela Cypern där”. Nåja, riktigt så illa var det inte, men det var inte att bara åka fram till liften när man kom ner. Lite oväntat ändå, med vår erfarenhet av cypriotisk punktlighet hittills. Åkningen gick bra, och efter några varv i de blå backarna blev det förflyttning till andra sidan berget, där det är rött och svart.

Ettan och pisten.
Lunchpaus bredvid pisten.
Skidåkning ovan molnen.

Alla backarna besegrades, och ett par gånger under dagen var det liftkortskontroll, med godkänt resultat. Som väntat var dock det viss förhandling om när hemresan skulle ske. Det krävdes fyra finalåk innan Ettan gick med på att ta av sig skidorna och sätta sig i bilen. På vägen ner från bergen var det en del bilkö, men absolut inte outhärdligt.

Möjligheten att åka på utflykt till bergen och åka skidor var ju faktiskt en av anledningarna till att vi valde Cypern, så det känns bra att det fungerar i praktiken också. Efter nyårsfirandet i Branäs har vi gott hopp om att även Tvåan kommer bli en skidåkare när han har vuxit till sig, så nästa säsong lär det bli perfekta familjehelger i Troodos, med härligt kasande i barnbacken för den ena föräldern.

Lämna ett svar