Det här inlägget innehåller reklamlänkar.
Camorrans barn – Dödskyssen är andra delen i Roberto Savianos trilogi om Camorrans barnsoldater i Neapel. Saviano skrev reportageboken Camorran 2007, och sedan dess lever han under dödshot från italienska maffian. Han ingår idag i en grupp forskare som studerar Camorran och andra olagliga verksamheter. Vad jag tyckte om första delen, Blodsleken, kan du läsa här.
I Dödskyssen får vi fortsätta följa Nicolas strävan efter att etablera barntrålaren som en riktig maktspelare i Neapels undre värld. Nicolas styr sin trålare och sitt område med järnhand, och han viker inte undan för varken hot eller våld. Istället utmanar han de gamla bossarna som också slåss om att få ta över området som står utan boss sedan Copacabana sattes i fängelse.
För att kunna ta över all aktivitet på langartorgen gör Nicolas en deal med Ärkeängeln, en före detta boss som sitter i husarrest och inte kan få sålt sina varor. Nu har Maradjan verkligen kommit upp sig, och börjar på allvar ta för sig av världen och livet. Men samtidigt som barntrålarens makt ökar, ökar också allvaret i det de gör, och Maradjan tvingas växa upp och fatta svåra beslut.
Jag tyckte att utvecklingen i den här boken gick väldigt snabbt. Det mesta eskalerade fort till att antingen fungera eller gå åt skogen helt. Nu i del två har jag nog vant mig vid språket i översättningen, för det störde mig inte lika mycket i den här delen. Jag blir fortfarande inte speciellt berörd av det här, och tycker alltså inte att Dödskyssen är en så obehaglig bok. Däremot förstår jag de berättartekniska greppen, och jag kan ana vad jag borde känna av de olika skeendena. Det är svårt att sätta fingret på vad det är som gör att jag inte tar till mig boken.
Efter att ha läst ut Dödsleken tänkte jag inte läsa mer än de två första delarna som jag fick. Men nu när jag har läst ut Dödskyssen också så kanske det ändå blir så att jag får läsa den avslutande delen också, för att se hur det går.
Köp boken hos Bokus (inbunden eller pocket).
Köp boken hos Amazon.se (pocket).