Ett numera isolerat hus i bergen…

Eller ja, i alla fall delvis isolerat hus en liten bit upp i bergen. Vi bor ungefär 320 meter över havet, så det är ju inte jättehögt. Men kallt är det, i morses hade vi 0,5 grader. Idag har vi fått på isolering på hela innertaket, efter en stark insats av Fredrik. Han har krälat som en ormmänniska i nästan omöjliga ställningar och lagt ut plast och rullat ut glasfiberisolering. Så vi hoppas på att värmen som alstras av vårt liv ska stanna kvar i huset istället för att flyga rakt ut genom taket. Isoleringen vi köpte räckte nästan till hela taket, så vi får köpa en rulle till. Men nu är det åtminstone bara ett någorlunda enkelt ställe som är kvar.

Plasten är redo för att bäras in. Rullen är tydligen tyngre än den ser ut.
Luckan upp på vinden.
Fredrik uppe på vinden bland vattentornställning och isolering.

Nästa åtgärd är ju att vi kommer behöva byta alla fönster och glaspartier till vettiga varianter som inte har stora glipor. Även ytterdörren behöver tätas, om än inte nödvändigtvis bytas ut. Nu när isoleringen är utrullad är det väl dags att börja titta på vad som finns i fönsterväg, och försöka dra igång det bytet. Eller ja, om vi ska vara korrekta så ska jag väl hetsa Fredrik att börja byta fönster och glasdörrar. Jag ägnar mig ju mest åt markservice än så länge, för någon behöver ju ta hand om och mata barnen.

Vi kommer med största säkerhet inte klara oss långsiktigt utan något slags värmesystem också, men det får vänta tills vi har hunnit se över vad som behövs för både värme och kyla. Just nu har vi en gasvärmare och en elektrisk värmefläkt som går för fullt. Vetekudden jag sydde för tusen år sedan kommer också väl till pass.