Det här inlägget innehåller reklamlänkar.
Det var ju ett tag sedan jag läste Wool, den första delen i Silo-trilogin av Hugh Howey. De två andra delarna har legat till sig i min bokhylla, men så plötsligt en dag var det dags att öppna del två, Shift. Shift är del två av tre, men den utspelar sig innan Wool. I Shift får vi veta vad som ledde till att det byggdes 50 silos under jord.
I Shift följer vi Donald under livet innan silon och Troy under hans första skift i Silo 1. De olika delarna av berättelsen vävs ihop elegant och för händelserna obönhörligt framåt. Donald är en ung och något naiv kongressledamot som handplockas till ett viktigt uppdrag under Senator Thurman. Donalds uppdrag är att skapa en säker byggnad där de som arbetar med hantering av kärnavfall kan söka skydd om det värsta skulle hända.
Troy väcks för sitt första skift ungefär 100 år efter nedfrysningen. Han minns inte riktigt vad som hänt, men plågas av vaga minnen som han har svårt att riktigt få fram och tydliggöra. Under sitt skift är han med och styr Silo 1, och får fatta beslut med ödesdigra konsekvenser. De undflyende minnena och tankarna tär mer och mer på honom ju längre skiftet pågår. Under hans andra skift, ytterligare ett hundratal år framåt i tiden, har förutsättningarna ändrats totalt och Troy drar fruktansvärda slutsatser om vad som har hänt och vad som ska hända. Han bestämmer sig för att agera, och drar då igång en hel rad med oförutsedda händelser som får konsekvenser framåt.
Jag minns inte känslan av klaustrofobi som lika stark när jag läste Wool, men i Shift är den påtaglig, även för mig som läsare. Livet i Silo 1 är mindre av ett liv än det i Silo 18 som vi upplevde i första delen, men kanske är det för mig lättare att sätta mig in i Donalds och Troys liv. Som framtidsdystopi är Shift väldigt effektiv och trovärdig, och det var mer än en gång som jag faktiskt fick lägga ifrån mig boken en stund för att det var så obehagligt att läsa den.
Köp boken hos Bokus (pocket).
Köp boken hos Amazon.se (pocket).