Ny vecka, som redan är slut

Tvåan var hemma med prickar hela förra veckan, medan Ettan kom iväg till skolan i torsdags efter att ha frisknat till efter sin förkylning. Jag i min tur klarade mig inte helt och hållet den här gången, utan fick Ettans förkylning i torsdags så vi kan säga att antalet sjuklingar i hemmet har varit konstant i en dryg vecka.

I måndags gjorde vi ett försök att få iväg även Tvåan till skolan, men se det tyckte hans doktor inte riktigt var läge. Istället fick vi vänta till igår, allt enligt instruktioner. Nåja, vi fick åtminstone ett friskintyg som gällde från igår, så vi behöver i alla fall inte åka tillbaka till doktorn igen utan kunde lämna båda barnen samtidigt.

En av fördelarna med att Tvåan fick vänta till igår med att gå tillbaka till skolan var att han faktiskt ville gå till skolan igår morse. Annars är det lite si och så med det önskemålet. Antagligen beror det mest på att han fortfarande är lite ovan vid att vara utan flocken så lång tid, så jag tror att det kommer vända så snart han börjar känna att fröknarna och barnen är en del av en annan flock.

Min förkylning verkar ha varit av det lindrigare slaget, oväntat nog. Jag har inte legat utslagen än, och jag hoppas att det fortsätter så. De senaste dagarna har jag till och med känt mig lite friskare redan. Jag håller tummarna för att det ska fortsätta avta så jag kan börja springa igen.

I morgon är det helgdag här, eftersom Cypern firar sin självständighetsdag den 1 oktober. Oklart om det blir någon militärparad i år, och vi ska åtminstone inte åka till Nicosia för att titta på den i så fall.