En överraskande tisdag

Ja, inte att det blev tisdag, det var ju inte så överraskande. Den brukar ju komma efter måndag. Den här tisdagen kom dock lite för tidigt, tyckte jag. Tvåan började sparka på mig vid lite i fem, och kvart över gick vi upp.

Dagen fortlöpte sen som vilken tisdag som helst fram till halv tre-tiden, då min telefon ringde. Det var transportföretaget som meddelade att de skulle vara hos oss en timme senare och leverera en soffa. En STOR soffa. Väldigt oväntat, och flera dagar för tidigt. Så istället för läxläsning utbröt panikflyttning av fulsoffan och städning under densamma.

Hejdå fulsoffan. Du var dyr, men nu ska du ut.

När soffan var ute var Tvåan oerhört nöjd med att ha så mycket utrymme att snurra runt på.

Helt tomt. Märkligt.

Fredrik utbrast ”Äntligen har vi en trädgårdssoffa!” när vi ställde ut den gamla soffan, så nu vet jag inte om han tänker behålla den som just det. Fast jag tror kanske ändå inte det.

Trädgårdssoffan. Ettan testade den.

När soffan var ute fick Ettan göra lite läxa innan soffan faktiskt levererades. Stort ståhej utbröt såklart, och båda barnen var mycket intresserade när de enorma paketen bars in.

Jättestora paket. Som vanligt i framtiden.

Sen fick Ettan göra klart sin läxa, och därefter var det monteringsdax. Ettan och Fredrik monterade ihop soffan. Tvåan ville också ”hjälpa till”, så en stor del av Fredriks montagearbete var att hålla ordning på honom. I monteringspauserna lekte barnen med jättekartongerna.

Barnlek.
Montering. Tvåan är i den stående kartongen till höger.

Jag fick se till så att alla fick mat mitt i bygget. Fredrik och Ettan monterade klart soffan efter middagen, och innan kvällens tevespel.

Ta-daaa! Här är den.

Jag har provsuttit och den är mycket väl godkänd. Det här kommer bli så bra! Den ska flyttas lite, och så ska bokhyllan till vänster om den få stå till höger istället, men det är mindre detaljer. Ja, och så ska den enligt Fredrik ”fyllas med kuddar så den inte går att sitta i”. Vi får väl se hur mycket kuddar det blir till slut.