Födelsedagskalas

Häromdagen var det en stor dag i vår familjesaga – Tvåan fyllde ett år! I familjen har vi en tradition som säger att på ettårsdagen får man ägg och bäjkon till frukost, och så blev det även för den yngste familjemedlemmen. Han gjorde pappa stolt och åt bäjkon så det stod härliga till. Ägget var han lite mindre intresserad av, men när bäjkonbrist till slut uppstod gick det till nöds att få i sig det också.

Ägg och bäjkon. Äntligen!

Dagen fortsatte sedan med kalas för släkten. Det serverades tårta, med ljus på, och presenter delades ut. F hjälpte till med att blåsa ut ljuset, eftersom huvudpersonen själv var alldeles för fascinerad av lågan för att ens komma på tanken att blåsa ut det. Själva ätningen klarade han däremot själv. Efter att ha sorterat de olika beståndsdelarna så petade han i sig nästan en hel bit tårta.

Va…? Vad är det DÄR?
Mmmm! Det här var gott!

Presentöppningen gick det lite si och så med. Ettåringar är verkligen inte speciellt snabba på att öppna paket. Eller för den delen speciellt intresserade av dem. Men efter en hel del stickspår till snygga snören och prasslande papper så blev faktiskt alla presenterna öppnade, med viss assistans från äldre familjemedlemmar.

Efter att ha proppat i oss godsaker hela dagen var vi varken superinspirerade eller så väldigt hungriga när det blev middagsdags, så vi satsade på ett säkert kort – ost- och charkbricka. Det föll alla på läppen, och som tur var hade vi alla olika favoriter så vi kunde proppa i oss av hjärtans lust. För märkligt nog var vi alla rätt sugna när vi väl började äta.

Ost och chark. En perfekt födelsedagsmiddag.

Boktips: On Beauty

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Första gången jag läste On Beauty av Zadie Smith minns jag att jag blev helt golvad. Dessutom var jag misstänksam mot den, eftersom jag hade försökt ta mig igenom Vita tänder, men misslyckats. Men det här var något helt annat!

Så i projektet läsa om böckerna jag har i bokhyllan hade så turen kommit till On Beauty. Det var spännande att börja igen, just eftersom jag minns känslan av att vara helt fångad av boken. Men såhär i efterhand kan jag ärligt talat inte riktigt förstå vad det var som fick mig på fall så häftigt förra gången. För visst, det är välskrivet, snyggt hopvävt och bra, men den riktiga wow-känslan infinner sig inte.

On Beauty.

On Beauty handlar om Howard Belsey och hans familj. Han är britt, men jobbar som lärare i konsthistoria på ett amerikanskt universitet. Han är gift med Kiki sedan 30 år, och de har tre barn ihop. Vi får följa både Howards liv, Kikis och två av deras barns liv under ett par års tid. Just de här åren visar sig vara livsavgörande för alla fyra, på olika sätt.

Det är svårt att beskriva handlingen utan att avslöja för mycket, men det är väl skildrat och lockar till att vända blad och läsa lite till.

Intressant nog noterar jag att en stor del i sonens liv skildras på ett sätt som antagligen inte skulle gå för sig idag. Kiki är svart, och hennes son mulatt. Han slår sig ihop med ett gäng haitier och det är en hel del rasmotsättningar som målas upp. Även en del av Kikis berättelse är hur hon hanterar att vara svart i en företrädesvis vit värld.

Jag gillade On Beauty den här gången också. Jag har läst mer av Zadie Smith, och jag tycker att hon har en språkbehandling som passar mig. Hennes ämnen är inte alltid klockrena för mig dock, och i On Beauty är det snarare bitarna om familjen och universitetslivet som jag tycker är mest intressanta.

Köp boken hos Bokus (häftad).
Köp boken hos Amazon.se (pocket).

Sjukstuga och sommarutflykter

Vi har haft sjukstuga här. Tvåan inledde det hela i måndags, när han fick feber som en reaktion på MPR-vaccinationen förra veckan. Några dagar senare fick Ettan ont i halsen, och dagen efter det var det min tur. Jag låg nedbäddad en dag för att kurera bort feber, ont i halsen och i öronen. Tvåan har förresten också fortsatt med biverkningar genom att utveckla en mässling-light. Han är helt prickig på stora delar av kroppen, men verkar inte må speciellt dåligt av det.

Sjukling. Den skarpögde noterar även att det inte har blivit några nya glasögon.

Nåväl, slut på gnäll. Vi har hunnit med en hel massa utflykter trots måendet. Eftersom vi har begåvats med tvenne morgonpigga telningar har vi stora delar av dagen till vårt förfogande. Att vara i svärföräldrarnas sommarstuga har varit härligt, trots att den påminde lite om den maltesiska vintern. Stugan har ingen värme och det blåste ordentligt, så det var inte jättevarmt. Inget badväder var det heller, så vi ägnade alltså dagarna åt utflykter istället.

Jamen mamma, klockan är ju faktiskt långt över 06!”

Vi var till exempel i Halmstad och köpte bullar på Feldts Bröd och Konfekt. Och HERRE-MIN-GUD! Brownien där var nog det bästa jag har ätit i sitt slag. Den var så mäktig att jag bara klarade halva och fick spara resten till frukosten dagen efter, men ändå så god att ja… jag vet inte vad! Testa den! Sockerbullen var också finfin.

Vi passade också på att ta en sväng till mormor och morfar en dag, till deras stora förtjusning. Vägen hem blev en timme i bil med vrålande bäbis, eftersom vi missade hans sovfönster, inte lika stor förtjusning. Gnnngh! Jag hade glömt hur det är att försöka åka bil med bäbisar ibland.

Vi går på restaurang: Peppi’s

Under den sista tiden av packning inför flytt ut ur huset var det dags att packa ihop köket. Så en dag var det helt enkelt slut på matlagning i huset. Alltså var det restaurangbesök som stod på menyn.

En av dagarna hamnade vi på Peppi’s, som är något av en institution i Sliema. Peppi’s kiosk har legat på samma ställe vid Exiles sedan femtiotalet, och restaurangen är still going strong.

Det roliga med Peppi’s är att de faktiskt inte har det vanliga Malta-utbudet av pasta, burgare och pizza. Visst, det finns, men fokus ligger istället på ordentliga huvudrätter. Menyn innehåller dessutom bilder av all mat, allt för att göra kunderna hungrigare. Jag blev orimligt sugen på tonfisk, så det valde jag. Ettan fastnade för grillspett, och F tog kyckling i vin. Till förrätt delade vi på kycklingpopcorn, som helt enkelt är panerade och friterade kycklingbollar. En familjefavorit, som gjorde väntan på huvudrätten lite lättare.

När förrätten dukades ut var det bara en kort stunds väntan innan maten bars in. Det visade sig snabbt att Ettan vann. Grillspettet var ENORMT, men tyvärr fick han hjälp att peta av maten från det innan vi hann fotografera. Tonfisken var ok, men ingen wow-upplevelse, och kycklingen fick samma betyg.

Tonfisk.
Chicken vino.
Grillspett, fast avpetat.

Peppi’s är ett bra alternativ om du vill äta i området vid Exiles. Det ligger fint till med en strålande utsikt över piren och badplatsen, så det är klart värt att välja ett bord i de inre delarna. På uteserveringen mot Tower Road får du istället möjlighet att studera folklivet, och det är inte fy skam, det heller.

Vi hann!

Det blev inte så mycket luft över som jag hade önskat och hoppats, men vi (jajaja, F egentligen) hann tömma huset och komma med planet till Sverige! Så nu ska vi spendera några veckor som hemlösa och förundras över att alla pratar svenska.

Sista dagen innan vi åkte från Malta blev det ett strålande eftermiddagsbad med en av Ettans klasskompisar. Hon fick låna Ettans simkorv och vågade då helt plötsligt, till mammans ”förtjusning”, bada där hon inte bottnade. Ettan tränade istället på att simma för egen maskin och även det gick finfint. Tvåan njöt i fulla drag av att få bada, han med. Till och med så att han hade vattenkrig med sin bror och lade sig i simposition och guppade lite när jag höll honom under armarna.

Solnedgång på Malta, sista dagen.

Vi har inte gjort några planer för tiden i Sverige. Delvis beroende på att packningen tog all tillgänglig tid, och delvis på att vi ska försöka ta dagarna som de kommer. Vi började med att träffa barnens gammelmormor och äta upp hennes kakor. Tvåan gjorde stor succé, eftersom han glatt stoppade i sig en bulle och en liten muffin.

Ettan och Tvåan hos gammelmormor. Tvåan i bull-koma, därav minen.

Vi hade en vag plan om att försöka njuta av den svenska sommaren, så vi migrerade oss till svärföräldrarnas sommarstuga vid havet lagom till det svenska sommarvädret visade sitt sanna jag – 17 grader, storm och regnskurar. Nåja, vi får göra utflykter och tagga ner lite. Det tror jag hela familjen behöver, för det har verkligen varit hektiskt de sista två veckorna. Sol och bad kommer vi ägna oss åt på Malta i början av augusti, så det är ju inte direkt så att det går någon nöd på oss i det avseendet. Nu blir det bokläsning, promenader, kortspel, löpning, stickning och hjälpa Tvåan att börja gå för hela slanten.

Fastän vi inte har varit i Sverige så länge har vi hunnit titta till våra två tidigare hus. Det ena godkändes, men det senaste hade tydligen fått byta färg, från rött till vitt. Nytt tak hade det fått också. Nåja. Det är ju bra att de har fått nya ägare som bryr sig om dem och tar hand om dem.

Boktips: En man av stil och smak

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Jag läste ju Jag såg henne idag i receptionen för inte så länge sedan, och då var förstås det lockande att läsa nästa bok i serien om Kulternas värld – En man av stil och smak av Anders Fager.

Det första som slog mig var att de båda böckerna är skrivna på väldigt olika sätt. Jag tyckte Jag såg henne idag i receptionen var lättare att komma in i, och hade ett mer direkt och fångande språk. En man av stil och smak, däremot, är mer distanserad och det är svårare att få grepp om CeO Molin, huvudpersonen. Det är fortfarande en bladvändare, men mindre så än berättelsen om Cornelia Karlsson.

Det ska också sägas att En man av stil och smak är mindre fristående från övriga berättelser om Kulternas värld än vad jag såg henne idag i receptionen är. Med koll på persongalleriet och händelser i övriga böcker kommer läsupplevelsen bli mycket större.

En man av stil och smak.

Jag störde mig lite på själva vändpunkten. Det var många personer inblandade, och eftersom de inte presenterades allihop var det svårt att förstå deras roll och signifikans för händelserna. Jag har läst de tidigare böckerna, men har dem inte i färskt minne. Det gjorde att jag kom av mig lite i läsningen, eftersom jag fick fundera lite över kopplingar och vem som var vem och vad som hänt dem.

I slutet av boken upplevde jag en tydlig tempoväxling. Plötsligt blev det hetsigt, och jag stannade uppe en timme längre än jag hade tänkt, bara för att läsa ut boken. Trots det mindes jag inte hur den slutade när jag vaknade, utan jag fick läsa de sista sidorna igen.

Jag ser fram emot nästa bok i serien, som ska avsluta Kulternas värld.

Köp boken hos Bokus (inbunden eller pocket).
Köp boken hos Amazon.se (inbunden).