Livet

I helgen har det äntligen blivit lite svalare, och termometern har stannat under 30 de senaste dagarna. Men det hindrar förstås inte de badsugna barnen från att slänga sig i poolen. Och eftersom Tvåans simpuffar inte har kommit får även en förälder bada. Tvåan var ju skeptisk efter första badet, men när han vid det andra badet fick sitta i famnen och plaska med vattnet var det väldigt roligt. Efter ett tag gick det till och med bra att han stod han själv på botten och plaskade. Han var nöjd, och jag med. Det tredje badet initierade han själv, och det gick till och med bra att gå ner för pooltrappan på egen hand då.

Och på tal om pooltrappan. Jag bestämde mig för att skrubba den, innan det var helt fullt med vatten. Och jäääädrar vilken skillnad det gjorde! Dessutom gjorde de närgångna studierna att vi hittade en del skavanker på den som vi passade på att fixa med epoxy, så nu är inte trappan bara renare och snyggare, utan kommer förhoppningsvis hålla längre.

Ettan ville också vara med när jag ”hängde vid poolen”, så jag satte honom i arbete. Han är ju väldigt tjänstvillig ibland, och det här var ett sånt tillfälle. Skura solsängarna tyckte han var kul, och ett lagom stort projekt. tråkigt nog knäckte jag den han städar på bilden när jag skulle inviga den lite senare på dagen. Får se om pappa kan limma den, eller om det blev skräp av den.

Förutom bad så har även mina nya bästa kompisar anlänt. I alla fall några av dem. En tyst köksfläkt och en tyst diskmaskin står nu i hallen och väntar på att vi ska göra om köket. Och att de står där och är i vägen snabbar förhoppningsvis på processen med köksinköp som just nu är det stora startskottet för köksrenoveringen.

Idag slopade Cypern restriktionerna på att röra sig ute i samhället. Det betyder att vi inte längre behöver söka tillstånd för att gå utanför tomten. Hurra! Fredrik och Ettan firade med att åka till byggmarknaden innan Ettans lektion. Framförallt Ettan tyckte nog att det var väldigt skönt att se något annat än hemmet och trädgården.

I övrigt firade vi dagen med premiärbad i en halvfylld pool. Inte illa alls! Tvåan halkade dock i och blev lite överraskad av det, så han var inte helt övertygad om badandets förträfflighet. Detta trots att han gått och skanderat ”mamma bada, pappa bada, ettan bada, tvåan bada, alla bada” hela dagen.

För att vara helt på den säkra sidan fick Tvåan prova sin flytväst innan badet också. Kanske var den en aning stor. Hans något skeptiska min beror mest på att jag försökte instruera honom att stå stilla, och inte komma rusande mot mig för att se bilderna genast. Han använde inte flytvästen under badet sen.

Efter badet öppnade Ettans bar, och där serverades det kallt vitt vin tydligen. Dock ej till Tvåan.

Vi har också gjort ett ryck med uppackningen de senaste dagarna, och tömt flera lådor. Dagens upptäckt var att det där garnet som jag hade för mig att jag hade sparat, men som inte har funnits sedan vi flyttade från Sverige faktiskt dök upp i en låda! Finfint! Nu kliar det lite i fingrarna att dra igång något nytt projekt. Och även att skapa något slags förvaring där jag kan ha mitt garn istället för i flyttlådor och transportlådor. Men ju fler lådor som töms och slängs, desto mer plats för ordentlig förvaring kommer fram.

Jag har ju börjat använda läppstift. Det har gjort att jag har upptäckt att det kan vara dags att ta hand om läpparna för att slippa ha dem fnasiga när jag ska sätta färg på dem. Något slags scrub eller peeling är ju bra, och då kom jag att tänka på att jag ju faktiskt har kaffesump tillgängligt varenda dag. Sagt och gjort, det var bara att testa. Första försöket gjorde jag i köket, när jag skulle hälla ut sumpen. Tvåan blev väldigt tagen av det hela och pratar mycket om det fortfarande. ”Kaffesump. Mamma. Pannan. Tvätta!” Och ja, det har han ju rätt i, det ska ju tvättas bort.

Jag var lite skeptiskt, för jag har testat naturskrubb tidigare, då i form av honung och socker blandat. Som man kan tänka sig är det kletigt att smeta på och lite trixigt att få bort. Kaffesump däremot, var oväntat bra. Det är relativt lätt att applicera, ger en bra skrubbning, och är lätt att tvätta bort. Efteråt känns huden len och ren. Och som sagt, det krävs ju inget extra, eftersom det alltid finns hemma. Så jag har fortsatt, och utökat användningsområdet från läpparna (och pannan, då) till hela ansiktet, bröstet och till och med fötterna.

Förutom läppstift använder jag också mascara igen. Min nya mascara Paradise Extatic Waterproof från L’Oréal har verkligen testats hårt – den har utsatts för löpning, dusch och sovstunder på dagtid. Inget har dock lyckas rubba den något nämnvärt. Jag är jättenöjd med den!

Men åter till läppstift, då. Jag verkar ha fått dille på det. Det kom hem ett gäng till häromdagen, från Nyx och den här gången mest rosa nyanser. Lite ovant, men de funkade ok. Fast hittills är nog ändå favoriten en blandning: ett nude-läppstift underst, och så rosa ovanpå. Det är nära det där brunrosa som jag har föreställt mig. Jag gillar att blanda själv, för då kan jag välja mer hur mycket rosa jag vill ha.

En annan, lite oväntad, favorit var Indian Pink. Det drar en aning mot orange, vilket är lite tydligare på riktigt än på bilden.

Jag köpte flera riktigt rosa färger, och det här den mellersta nyansen som heter Fig.

När jag beställde läppstift senast insåg jag att de röda jag har alla är ganska klarröda, så jag letade efter ett mörkare rött. Moonlit Night blev lite väl mörkt, men om jag blandar det med ett klarrött blir det ganska bra.

Jag noterar att det är en hel del läppstift jag inte visat upp, så det kommer väl fler bilder vad det lider. Till fasa eller förnöjelse.

Dagarna går, precis som vanligt. Trots att det är väldigt varmt. Vid 6-tiden hade vi drygt 30 grader, och vid lunch mätte jag upp 39 grader. Jag vet att det inte är något konstigt eftersom vi bor i Medelhavet, men 39 grader är alltså varmare än den högsta temperatur som mätts upp i Sverige. Det är en skum känsla, ändå. De här temperaturerna är 10-12 grader högre än normalt sägs det, och värmeböljan ska hålla på till på torsdag.

Barnen hanterar värmen ganska bra. Tvåan svettas en massa när han sover, men han dricker också väldigt mycket. Ettan verkar sova lite sådär, för han verkar tycka att det mesta är jobbigare än vanligt. Jag är nog den som klarar värmen bäst, medan Fredrik har svårt att sova. På natten blir det inte svalare än 27 grader just nu. För att hjälpa Ettan och Fredrik har vår portabla AC fått komma fram, så förhoppningsvis blir det lite bättre för dem inatt.

Ett aber just nu är att vår tomt inte är anpassad för tankbilar, så vatten till vår färdiga pool kan inte levereras. För att komma runt problemet behöver vi fixa till en lämplig uppfart från den nedre delen av tomten, och för att göra det behöver vi en traktor eller en grävmaskin. Jakten på dessa fordon pågår alltså för fullt. Ettan är mycket besviken över att ännu inte ha fått inviga poolen. Men det kommer väl en dag för det också, alldeles snart skulle jag tro.

En bra sak som har hänt är att Tvåan verkar ha fått koll på det där med potta igen. Han har haft en period när han har vägrat allt annat än blöja, men de senaste dagarna har pottan tagits till nåder igen. Han verkar komma ihåg den själv oftast, även om jag påminner honom relativt ofta. Och han kan till och med tömma den i toaletten själv efter uträttat ärende.

Och alldeles nu ikväll hände något märkligt! Jag lägger patience ibland när andan faller på, och idag gick Idioten ut! Jag tror att det var första gången för mig. Jag var tvungen att föreviga det.

En del dagar känns bättre än andra. Jag hade tänkt att jag skulle försöka hinna med att koka äpplemos och apelsinmarmelad på de ledsna resterna i fruktskålen idag. Ibland är ju till och med en så enkel plan övermäktigt, med två barn som ska ha uppmärksamhet och matas och som inte sover ordentligt på nätterna, men idag var det minsann klart redan klockan 11! Då hade jag dessutom hunnit med att jobba lite och tvätta+hänga en maskin tvätt. Temperaturen hade under tiden krupit upp till 37 grader.

Kanske berodde känslan av att hinna med saker på att vi hade underhållning för barnen genom poolkillarna som har jobbat i den gassande solen hela dagen. Barnen var fascinerade av det i flera timmar på morgonen, och Ettan har fortsatt hålla lite koll under dagen.

Poolen har nu liner, och det jobbas med att få till alla avlopp och tillopp och lampa och sådär. I morgon kommer de och gör det sista. Sen är det bara vatten som ska i. Många liter blir det…

• 

• 

• 

• 

Ibland när jag gör saker, som till exempel idag med äpplemos och apelsinmarmelad, så kommer jag på mig själv med att tänka att det verkligen inte är svårt, eller tar speciellt lång tid. Så varför känns det som om jag är relativt ensam i min bekantskapskrets om att ägna mig åt ”husmorssysslor”? Det är ju faktiskt en ganska bra känsla att veta exakt vad som är i maten jag äter. Utom möjligen när det gäller bearnaisesås, för jag är verkligen inte helt säker på att jag skulle vilja veta exakt hur mycket smör det är i såsen… (Det är klart att jag kommer göra bea till någon av våra grillningar, jag behöver bara förbereda mig och stålsätta mig lite. Och skaffa schalottenlök och rödvinsvinäger.)

Vi har fått värmebölja här nu! Idag var det 24,5 grader klockan 6 på morgonen, och runt lunch hade temperaturen krupit upp till dryga 35. I morgon har det utgått varningar för extrem temperatur mellan klockan 12 och 17, då väderinstitutet tror att det ska bli över 41 grader.

Det var alltså väldigt varmt idag, så hela familjen stannade inne fram till tidig eftermiddag. Ettan hade skola och Fredrik jobbade. Under tiden passade vi på att göra fredagsfint, jag och Tvåan. Jag antar att mitt svenska arv sitter djupt, för det känns verkligen konstigt att stanna inne när det är fint väder. Undrar om jag någonsin kommer till en punkt där jag inte känner att jag måste ”ta vara på det vackra vädret”.

Senare på eftermiddagen gick vi ändå ut, tre av oss. Två satte sig i skuggan, medan den tredje rantade runt och petade på sånt som han borde låta bli. Plötsligt ringde min telefon, och vår poolkille (som väl snarare är en poolman, egentligen) meddelade att han skulle dyka upp inom en timme och börja jobba med vår pool. Han kom faktiskt, inte mer än kanske 30 minuter försenad, och satte igång med underarbetet. I morgon ska han fortsätta, och han räknar med att bli klar i helgen. Det vore ju fint. Ettan har redan planerat hur han ska inviga poolen sen (”Då ska jag hoppa bomben!”).

För att fira värmen och poolen så grillade vi hamburgare till middag, och åt dem med hembakade hamburgerbröd. Det var riktigt gott, så det kommer vi definitivt att göra igen. Till detta drack jag och Fredrik ett lämpligt vin i dessa tider. När Fredrik handlade senast bad jag honom köpa italienska rödvin i en viss prisklass, eftersom jag inte har fått full koll på vinsortimentet i vår affär än. Han kom tillbaka med det här, och hade då undgått att upptäcka att det var dels spanskt (”Nej, det är från Italien. Det stod på Italien-hyllan!”) och dels vad det heter. Tur att det är gott ändå.

Det har varit en händelserik dag, trots att det inte känns som om vi har gjort något. Redan imorse började det med att jag fick sovmorgon. Det är nämligen Mother’s Day här idag. Jag tror jag låg i sängen till hela 06.08. Men jag fick åtminstone sova hela natten i min egen säng, för Fredrik lade sig hos Tvåan när han krävde sällskap inatt.

Det har varit en hel del hemlande på Ettan de senaste dagarna, och han har suttit i killar-kan-garaget långa stunder. Idag fick jag se resultatet, när han kom upp och gav mig ett alldeles fantastiskt morsdags-kort som han har skapat. Som vanligt blir jag alldeles tårögd och jag tror Ettan blev väldigt glad för att jag blev glad också. Ett sånt fantastiskt storbarn jag har!

Jag bestämde att det skulle bli fika dagen till ära, så jag bakade en citronkladdkaka. Den mottogs lite blandat, kan man säga. En sa ”prova med lite mindre citron nästa gång”, en annan sa ”vispgrädde!” och den tredje sa ”prova med lite mer citron nästa gång”. Själv var jag nöjd och tyckte att det blev väldigt gott.

Utöver det har jag och Tvåan har skajpat med både mormor och morfar och farmor och farfar också. Tvåan pratar loss ordentligt nu, och berättar både det ena och det andra. Inlevelsen är stor och hela ansiktet används och ibland också hela kroppen.

Dagens stora händelse var dock inte mors dag, utan att Fredrik träffade på en orm när han hackade loss betong i pannrummet för att koppla in tvättmaskinen. Den smet snabbt iväg innan han hann fotografera den så vi vet inte så mycket om den. Men som Fredrik sa när han kom upp och berättade om det ”Den var ganska liten”. Återigen en såndär grej som gör att vi säger ”Ja, vi hade ju ändå tänkt fixa det, men kanske inte just nu…”, och får snabba på våra renoveringsplaner. Hela den incidenten gjorde också att dagens vatteninstallationer blev lite rumphuggna och inte så vidlyftiga som det var tänkt. Men det är ju en dag imorgon också.

I höstas när vi satt i lägenheten i Limassol och alla var lite frustrerade så tänkte jag att det vore roligt med lite sällskapsspel som vi kan spela tillsammans med Ettan. Så i julklapp dök det upp diverse olika spel. Nu när vi har packat upp en massa saker börjar Ettan också komma och vilja spela spel med oss. Oftast med mig, eftersom han vet att jag är mer benägen att vilja spela med honom än Fredrik. Men ibland blir det bingo när både mamman och pappan kan spela med honom.

Jag hade gjort en snabbkoll med kompisar som spelar och har barn, och fått lite olika tips. Ett av dem var Den försvunna diamanten, som jag ju minns från när jag var barn. Och mycket riktigt, det här är verkligen ett bra spel som håller än! Det är lagom långt, har inte för krångliga regler och är ändå spännande. Till och med Fredrik, som hävdar att det inte finns något som heter ”sällskapsspel” tyckte faktiskt att det var helt ok att spela flera omgångar häromdagen. Det största problemet är nog att Tvåan är för liten för att vara med, men ändå är mycket intresserad av vad vi andra håller på med. Ja, och så att vi vuxna behöver sluta spela för att exempelvis laga middag.

Jag och Ettan ägnar oss gärna åt kortspel också, när vi får för Tvåan eller när han sover. Då spelar vi Casino och vändtia. Fast senast vi spelade lovade jag visst att ta reda på regler till något nytt kortspel som funkar på två spelare så vi kan utöka repertoaren.

Muminspelet, som går ut på att man ska matcha ihop figurer på sitt eget kort med kortet som ligger på bordet, är också en av Ettans favoriter. Fast det är lite hit or miss på det, eftersom ibland blir han hysteriskt arg när han tycker att det går för dåligt för honom.

Fia med knuff går bättre och bättre, så nu kan vi faktiskt knuffa varandra och spela med riktiga regler utan att det blir gråt och tandagnisslan. Oftast, i alla fall.