Härom veckan satt Ettan vid köksbordet efter skolan och jag stod vid köksbänken och fixade i ordning mellis till honom. Ettan sa ”Jag hoppas pappa kan göra xxx idag” och jag sa ”jag hoppas pappa kan hänga upp den andra lampan… Oj! Den hänger visst redan där”. Och det gjorde den. Stor munterhet utbröt.
Två PH-lampor, chili red.
Jag insåg att lampan måste ha hängt på plats när jag satt vid bordet och åt lunch med Fredrik några timmar tidigare. Det fick Fredrik att skratta ordentligt. Dock vill jag till mitt försvar påpeka att lunchen intogs utan tända lampor. Och att jag hade så trevligt sällskap att jag inte tänkte så mycket på omgivningarna.
Så nu har vi adekvat ljus över matbordet, äntligen. Nästa steg är att låta lamporna ha olika strömbrytare, så vi kan välja att bara ha den ena tänd när det bara är jag och Fredrik som äter, eller när vi sitter vid ena änden av bordet och spelar spel. Nåja. Det är ett projekt som kan vänta ett tag. Just nu njuter jag av att ha två snygga lampor och massor av ljus när vi äter!
Idag såg jag till att det blev arbetsdag här hemma. Det började med att Fredrik fick lägga ut den nya bevattningsledningen längs framsidan av huset. Tvåan var med och hjälpte till en stund innan han skulle sova förmiddag.
När så den yngste hjälpredan var ute ur leken en stund satte Fredrik igång med projektet han hade planerat för dagen: sätta upp en täckskiva i köket. Han ryckte ut lådor, pallade upp med kilar, borrade och skruvade. Jag hjälpte till när det behövdes, och samtidigt spelade jag spel med Ettan.
Täckskivan är träskivan till vänster på skåpet. Som synes är den inte… alldeles plan.
När så hela familjen var vaken igen fortsatte arbetet med bevattningsröret. När det var klart blev det kaffepaus med kanelbulle till övriga familjen. Sen sa jag att det vore ju bra att få upp lamporna över matbordet. Fredrik sa då att det fick vänta, för det är alldeles för varmt för att ligga och kräla på vinden och koppla el på eftermiddagen.
Så istället fixade han till en radio till flygplanen medan jag och Ettan övade på grekisk grammatik inför slutproven nästa vecka. När det var klart bestämde sig Fredrik ändå för att förbereda lampfixandet.
…och när han sen kom på sig själv ett par timmar senare med att vara uppe på vinden och dra el för det undrade han vad det var för Jedi Mindtrick jag hade gjort på honom. Den första lampan blev upphängd och klar precis lagom till middagen, men den andra får vänta till imorgon när det är ljust igen.
Lampa 1 av 2 upphängd och med el försedd.
Tvåan roade sig med att öva på att klippa av kablar med avbitartång, försöka ta saker han inte fick ha och allmänt vara lite i vägen.
”Här, bland alla de spännande kablarna och verktygen ska jag vara.”
Ja, och så hjälpte han till att packa upp pappas öl, förstås.
Öltåg, som efter lite övertalning inte står mitt i dörröppningen.
Så allt som allt får jag nog säga att det var en riktigt bra och produktiv dag. Skönt att komma loss och få klart lite grejer, äntligen.
För ett tag sedan efterlyste jag en lampa. Vi har skaffat ett större matbord, och efter en omflyttning av platserna vid bordet uppdagades det att PH-lampan vi har inte ger tillräckligt med ljus vid alla platserna. Alltså behöver vi en till. Och då upptäckte jag att färgen vi har, chili red, inte tillverkas längre, så projekt ”hitta matchande lampa” inleddes.
Jag har letat på en massa sajter, utan någon tur. Men så, en torsdag när jag lite reflexmässigt bestämde mig för att kolla de vanliga sajterna, så var den plötsligt där. Efter ett par telefonsamtal och lite trixande hade vi plötsligt köpt en röd PH-lampa. I Stockholm…
Vi rekvirerade hjälp från en vän i Stockholm, som fick åka och hämta lampan åt oss. Samtidigt inleddes nästa del i projektet, nämligen ”transportera en lampa som är 50 cm i diameter och lite ömtålig till Cypern”. Det är inte helt okomplicerat eftersom den inte kan packas i en vanlig flyttkartong, men Fredrik, som är logistikern av oss, satte igång med liv och lust. Efter någon vecka hade vi beställt både en plywood-låda och en rulle bubbelplast hem till vännen, som sedan blev betrodd med den viktiga uppgiften att plasta in och packa lampan.
Och så kom det en trälåda till vår grind.
Barnen öppnar lådan.
Med lite assistans från pappan öppnade barnen lådan, och i den hittade de mängder med bubbelplast. Packningen fick godkänt av Fredrik.
Bubbelplast och välpackade lampdelar.
När bubbelplasten väl tagits loss visade det sig att det faktiskt var en chiliröd PH-lampa som matchar den vi redan har! Hurra!
PH50, chiliröd. I väntan på inkoppling.
Så nu är det bara lite tid som behövs, så ska Fredrik få kräla på vinden och koppla in. Ja, och så ska det väl komma hit ett lampdon också, förstås. Men det är på väg, sägs det. Och sen, sen ska vi ha ett ordentligt belyst matbord.
Eller nej, en ny hall är det ju förstås inte. Men den känns lite ny. Vi har haft ett par tvålådors MALM som sittmöbel sedan vi flyttade hit. Och innan dess också, när jag tänker efter, eftersom vi hade dem redan i Glommen.
Byråerna har fungerat ganska bra ett tag, men nu är det tydligt att de är för höga för att Ettan ska kunna använda dem för att ta på sig skorna, och Tvåan kan inte komma upp på dem själv. Alltså behövde vi fundera ut någon annan sittlösning för skopåtagning.
En bänk är ju bra, och det visade sig att det fanns en både snygg och ganska billig på IKEA. Så i senaste leveransen fick en NORRÅKER-bänk komma hem till oss. Den monterades enkelt av Fredrik, som dessutom vägrade kolla på monteringsanvisningarna.
Ny hallbänk!
Redan första dagen fick den dubblera som köksbänk eftersom vi hade matgäster här. Smart att kunna använda den för att få fler sittplatser vid matbordet, det hade jag inte ens tänkt på innan vi köpte den.
När matgästerna hade gått var det dags att inviga bänken på riktigt.
En riktigt ljugarbänk, ser det ut som.
Jag tror nog att det kan tänkas bli en riktigt bra hall nu. Det blev väldigt mycket mer plats känns det som. Väggen bakom bänken och skostället blev plötsligt också väldigt tom, så kanske behövs det någon tavla där eller så.
Så nej, kanske inte en ny hall. Men det känns lite som det ändå.
Sedan Ettan fick sin loftsäng har vi planerat att göra en koja med läshörna under den. Framför allt nu när Ettan verkligen har hittat in i böckernas värld behövs det verkligen. Men av lite olika anledningar har det hela dragit ut på tiden.
En av anledningarna är att det inte har varit helt lätt att fundera ut vad som skulle kunna vara en lämplig sittmöbler. Alla som har sett åttaåringar ”sitta” i en soffa eller fåtölj kan med lätthet förstå vad jag menar. Ni andra, tja… låt mig säga att det inte har så mycket med just ”sitta” att göra.
Men så en dag fick jag och Fredrik tid att prata om det här och någon av oss kom på att en sittsäck skulle nog vara perfekt. Så efter lite googling hittade jag Fatboys online store, och till min stora glädje levererar de hit. Snabbt som ögat beställde jag två sittsäckar, eftersom vi insåg att vi måste köpa en till vardera barnet. Och för att undvika (åtminstone lite) bråk fick de likadana.
Så häromdagen dök det upp två jättestora paket vid vår grind.
JÄTTESTORA paket. Fast inte speciellt tunga.
Fredrik fick bära Tvåans kartong.
Starke Fredrik.
Jag och Ettan bar hans tillsammans.
Ettan fick inte riktigt tag om kartongen.
Sedan var det uppackning, provsittning och inredningsdags.
Starten på Ettans läshörna.
Invigning med läsning för lillebror. Placeringen är provisorisk.
Har du, eller någon du känner, en chiliröd PH 50-lampa som du kan tänka dig att skiljas från är jag spekulant. Givetvis kommer vi överens om en skälig ersättning!
Kökslampa, i bästa röda färgen.
När jag och Fredrik gifte oss köpte vi oss en PH 50-lampa i bröllopspresent. Den har följt med oss genom alla våra boenden, utom lägenheten i Limassol. Nu hänger den över köksbordet i vårt hus.
Sedan vi gifte oss har det tillkommit två personer i familjen. Det gör att vi har ett större köksbord nu än tidigare. Som så många andra familjer har vi fasta platser vid bordet. En dag bestämde sig Tvåan för att byta plats med Fredrik. Det gick bra, men då upptäckte Fredrik att det inte var speciellt ljust på platsen som tidigare var Tvåans.
Alltså insåg vi att vi behöver skaffa en kökslampa till. Jag har dessutom en (halvhemlig) plan om att kanske skaffa ett ännu större matbord, och då blir behovet ännu större.
Problemet är bara att vi fortfarande tycker väldigt mycket om vår lampa. Eller ja, det är ju inget problem, utan en bra grej. Däremot har lampan slutat tillverkas, det var nämligen en jubileumsutgåva. Den nya röda PH 5-lampan är inte samma färg, och jag tycker inte heller att den är lika snygg.
Så nu letar jag på diverse sajter efter en begagnad PH 50-lampa, i färgen chili red. Det vimlar inte av dem, så mycket kan jag säga.
Men kanske kan du eller någon du känner hjälpa mig att få bättre belysning över mitt matbord?
Idag när Ettan kom hem från skolan visade det sig att han inte hade så mycket läxa. Han gjorde klart den på fem minuter, och sedan kom rörmokaren på besök. Rören till handfatet i badrummet skulle tydligen dras idag! Vi har levt utan handfat i badrummet nu sedan i… maj? och det har gått bra. Men nu var det dags. (Äntligen, säger jag i tysthet.)
När man renoverar måste man städa mycket, det är sen gammalt.
Rörmokaren tänkte att det var ett bra projekt för Ettan att hjälpa till med, och för att hålla Tvåan ur vägen så satte jag honom i arbete. Han fick skala den skållade mandeln, och sedan hälla ingredienser i grytan. Jag kokade nämligen knäck! Barnen var mycket intresserade och hjälpte också till med att ställa upp pappersformar.
Knäck. God, men kan förbättras.
När smeten var upphälld var det svårt för barnen att vänta tills den hade svalnat tillräckligt för att prova. Men när rörmokaren hade lockat iväg dem med hjälp av rörkopplingar så gick det lite bättre.
Rörsaxen är cool, men väldigt farlig.
När de väl fick smaka visade det sig att de inte var speciellt förtjusta i knäck någon av dem. Och jag kan konstatera att 120 grader var väl snålt för min smak, knäcken är för mjuk. Jag vill ha den hårdare, sådär så att den är hård i början, och sen när har den har varit i munnen ett tag så mjuknar den och blir seg. Men god var den ändå! Att den fastnar i pappret kanske har mer med formarna att göra än med kladdigheten, tror jag.
Rörmokerijobbet blev inte helt klart, men det kom en bra bit framåt. Och eftersom vi har en kompetent och intresserad murare i familjen så kan det nog hända att det muras vidare inom en inte alltför avlägsen framtid.
Dagens arbete: vattenledningsrör på plats i det städade skåpet.
I födelsedagspresent fick Ettan en loftsäng, som han dessutom skulle få vara med och bygga. Han blev eld och lågor, så det var bara för Fredrik att åka iväg till bygghandeln och skaffa virke.
Sedan satte herrarna igång. De fick givetvis benäget bistånd av Tvåan, som också ville vara med. Det mättes, ritades och kliades en hel del i huvudet. När sågen kom fram var det arbetshandskar på för alla närvarande, för vi har fått nog av sågrelaterade olyckor. Men inget blodvite uppstod den här gången.
Det här var ett jättebra projekt att göra med barnen. Även om en del moment var för svåra var det ändå mycket som Ettan kunde vara med på. Det är också ett bra sätt att lära sig om och prova på att använda en massa olika verktyg. Träslöjd, fast på riktigt, liksom. Och utan det evinnerliga sandpapprandet…
Man måste bära brädor.
Kolla så att allt är i våg vid montering. Givetvis iförd korrekt skyddsutrustning.
Diverse olika maskinverktyg användes under arbetet: bandslipmaskin, betongborr, och vanlig borrmaskin.
Tvåan lär sig om borrmaskinen.
Alla barnen använder bandslipmaskiner. En av dem är inkopplad.
Här borras det hål i väggen så att sängen kan förankras ordentligt.
Att man behöver städa under arbetets gång blev också uppenbart.
Städning under arbetets gång.
Sängen med staket byggdes och monterades på ett par dagars koncentrerat arbete. Det enda som krävde två vuxna var att lyfta upp resårbottnen på stommen, annars skötte Ettan och Fredrik bygget på egen hand.
En del jobb fick Fredrik göra själv, för intresset tappades ibland.
Det var en mycket nöjd Ettan som klättrade upp för att inviga sin loftsäng, som han byggt själv! Tvåan klättrade också upp för stegen, men vågade inte försöka klättra vidare upp i sängen på första försöket. Fast han tog mod till sig och bad om hjälp upp i sängen efter någon dag, och väl där så var han mycket förtjust. Så nu står det en förälder på pass när barnen leker i sängen.
Premiärhäng i egenbyggd loftsäng!
Stege och sängbord har skjutits upp på grund av tidsbrist och får bli senare projekt. Tills vidare går det bra att ta sig upp i sängen med hjälp av trappstegen. Tydligen kan man också smyga ner för stegen i mörker, efter fullbordad nattning.
Under sängen har Ettan planerat att ha läshörna och koja. Kanske har en liten fågel tipsat tomten om det också, det får vi se om några veckor.
Det enda problemet nu är att Tvåan också vill ”sova i taket”, så jag förutspår ytterligare ett sängbygge. Fast det lär inte bli lika högt.
För ett tag sedan bestämde jag mig: Ettan skulle få en Dödsstjärna som taklampa när han fyllde år. Jag har sett en beskrivning på hur man gör, och tyckte inte det verkade alltför svårt. Jag fick Fredrik att köpa färg, och passade på att köpa lampan när IKEA hade rea. Så var det ju det där med tid…
Men så kom farmor och farfar och hälsade på oss, och vips så fanns det faktiskt tid. Fredrik hjälpte till att spraya alla bitarna ljusgrå som ett första steg. Dagen efter byggde jag ihop lampan och började rita på själva öppningen enligt mallen.
Men när jag tänkte börja måla visade det sig att den mörkgrå färgen vi hade köpt var för ljus. Så istället satte jag igång att tejpa mönster på resten av lampan, och skickade bud med Fredrik om mörkare grå färg.
Tejpad och redo för färg. Öppningen är ritad med blyerts.
Dagen efter fanns det svart färg, så när vi hade blandat till rätt nyans (lika delar av den mörkgrå som var för ljus och den svarta) var det bara att sätta igång att måla. Jag började med panelerna utan någon del av öppningen på. Det var förstås ganska pilligt och de första panelerna blev inte jättebra. Men när jag insåg att det var viktigt att se till att tejpen satt stenhårt på kanterna och använda minsta penseln med pyttelite färg just vid tejpen blev det fantastiskt!
Målning pågår. Tejpen tryckte jag fast bättre panel för panel precis innan jag målade.
Jag blev en aning överraskad över att jag faktiskt tyckte att det var väldigt roligt att måla.
När panelerna var klara började det svåra: att måla tunna, tunna streck på fri hand för att få till öppningen. När strecken var klara skulle den dessutom dekoreras helt och hållet efter eget huvud. Även här förvånade jag mig själv genom att klara av allt småpillet på kanske en halvtimme, när jag väl tog tag i det.
Frihandsmålning. Delar av dekorationen på öppningen är klar.
Det allra bästa med det här projektet var inte att jag fick ägna mig åt att göra något kreativt, utan Ettans reaktion när han fick den tända lampan på födelsedagsmorgonen. Han blev så himla glad att jag blev ännu gladare att jag faktiskt genomförde den där idén!
Fantastiskt nöjt födelsedagsbarn.
Ja, och så har jag ju en daglig påminnelse om att kolla på Death Star Canteen, förstås.
För ett tag sedan när vi handlade saker från IKEA fick jag ett infall. Jag bestämde mig att det var dags att ta tag i mitt och Fredriks sovrum. Jag har dragit mig lite för det, eftersom vi har en vikgardin för fönstret. Men så kom jag på att jag ville ha en gardin som vi kan dra för även framför dörren ut till balkongen. Plus att det som vanligt känns skönt att göra sig av med sånt som de tidigare ägarna hade valt.
Jag köpte tyget AINA från IKEA. Det är i linne, och jag valde gråblått. Jag hade inte sett tyget på riktigt, men jag tänkte att det nog skulle bli bra med vår sänggavel, som har många olika nyanser av blått. Och när det kom så var det är en helt perfekt färg! Jag vill inte ha det för gulligt, och det här är en blå med mycket svart i, och ett drag av grönt. Väldigt snygg. Jag stoppade in det i tvättmaskinen på en gång, och sen fick det hänga på balkongen och torka.
Nytvättat linnetyg.
Och sen gick tiden…
Förebilden. Vikgardinen till höger i bild.
Men i helgen som gick var det äntligen dags för projekt gardiner. Gardinen till dörren gick snabbt, trots att den involverade uppsättning av en gardinstång.
Sen var det då det där med vikgardinen… Jag drog mig lite för att sätta igång, men när jag faktiskt hade en hel dag så var det bara att ta ett djupt andetag och kasta sig ut i det. Jag valde att göra det på enklast möjliga sätt, det vill säga att bara klä den existerande gardinen med det nya tyget.
Den är ju rätt stor, så jag fick använda golvet som klipp- och nålningsbord. Någon dag ska jag väl skaffa ett eget rum där jag får plats med alla mina projekt.
Det var förstås inte så lätt som jag hade tänkt mig, men det var inte mycket jag fick göra flera gånger. Och så tog det ju lite längre tid än tänkt, naturligtvis. Så jag fick använda måndagsförmiddagen också för att slutföra det.
Och det blev jättebra! Rummet känns helt annorlunda och mycket mer som vårt rum. Nu ska jag bara få Tvåan att låta mig sova där också.
Nya gardiner! Tavelplaceringen är sedan de tidigare ägarna, och den ska flyttas neråt.
