Böcker

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

I ett av de senaste bokpaketen från Sverige fanns 1793 av Niklas Natt och Dag, som jag egentligen inte hade önskat mig. Däremot så frågade avsändaren av paketet specifikt om jag inte ville läsa den, så visst, jag tackade ja.

Det visade sig vara ett bra beslut, och jag är glad att jag fick frågan. För 1793 är verkligen en stor bok. Jag kan dessutom tänka mig att för någon som kan sitt Stockholm, vilket jag alltså inte kan, lyfts den en nivå till genom de ingående miljöskildringarna. Den vann titeln Årets Bok 2018, och det var välförtjänt.

Hela berättelsen i 1793 utgår från ett stympat lik som hittas i vattnet. En udda duo inom polisen börjar utreda fallet – vem är liket, varför har det stympats och av vem? Efterforskningarna leder de båda utredarna genom horhus, ordenssällskap och oräkneliga nätter på diverse krogar. Ja, och så genom hela Stockholm anno 1793, förstås.

1793 är upplagd i flera delar, där var och en är en del av helheten. De är skickligt gjorda, där man inte redan från början förstår sambandet med huvudhistorien utan det utvecklar sig efter hand. Det var inte bara en gång jag nästan tänkte ”Aha!”.

Delen om spinnhuset var nog den jag tyckte var otäckast. Maktmissbruket som visas och den krypande stressen som Niklas Natt och Dag bygger upp fungerade väldigt bra på mig. Välskrivet och välkomponerat, helt enkelt. Även delen om ynglingarna som lever runt i natten i lånta fjädrar gav mig samma känsla, om än i mindre skala.

Jag gillade verkligen 1793. Den är som sagt snyggt komponerad och välskriven på ett språk som flyter på bra. Karaktärerna känns äkta och innehåller alldeles lagom mycket detaljer för att bli levande. Storyn är spännande och jag gillar att det är flera delar i boken, där alla känns lika viktiga. Det är inte bara en roman om ett hiskeligt mord, utan även ett relationsdrama och en historisk skildring.

Köp boken hos Bokus (inbunden eller pocket).
Köp boken hos Amazon.se (pocket).

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Jag har läst Drömstigen av Jenny Fagerlund. Den kom med på en önskelista när jag letade efter pocketböcker på svenska, utan att jag egentligen visste vad den handlade om. Och jag måste erkänna att när jag läste att boken vann Harlequins författartävling 2014 så blev jag lite skeptisk.

Drömstigen handlar om Rebecka, som är journalist på en stor tidning. Hon är gift med en fantastiskt snygg man som tjänar jättemycket pengar och de har två barn. På jobbet är Rebecka högpresterande, fast på bekostnad av sin familj och sina vänner. Hon pressas att jobba ännu mer av sin krävande chef, men hennes man sätter sin egen karriär först och detta skapar en familjesituation som inte är hållbar. Äktenskapet är i gungning och just då gör Rebeckas ungdomskärlek oväntad entré på hennes jobb. Han har flyttat hem från New York och fått jobb på samma redaktion på samma tidning. Gnistan dem emellan visar sig finnas kvar.

Hur ska det gå? Ska Rebecka välja den trygga, snygga mannen hon är gift med, eller ska hon våga satsa en gång till på sin ungdomskärlek?

80% av Drömstigen handlar om Rebeckas stress och den press hon utsätts för både på jobbet och hemma. Det tyckte jag var jobbigt att läsa, för jag kände igen delar av mig själv i det. Samtidigt blev det också tydligare för mig att jag inte vill hamna i en sådan situation igen, och att jag har gjort rätt som har tagit ett steg bort från det.

Upplösningen på Drömstigen kändes lite hastig, som om den inte riktigt fick plats på slutet, liksom. Jag störde mig också en aning på att det fanns sidospår som antyddes vara viktiga, men när de avslöjades tyckte inte jag att de kändes speciellt relevanta.

Drömstigen var en trevlig förströelse i några timmar, och läsvärd för alla högpresterande kvinnor. Däremot skulle jag kanske inte prioritera Drömstigen framför annan läsning om jag inte hade haft tid över.

Köp boken hos Bokus (häftad eller pocket).

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Jag har äntligen fått tummen ur och läst Mästaren och Margarita, av Michail Bulgakov. Den har stått i min bokhylla länge, länge. Kanske har den till och med varit med om att flytta ihop med F. Jag har bara inte riktigt känt mig sugen nog för att öppna den, och har nog också varit lite rädd för att den skulle vara sådär vådligt rysk med mängder av namn på en och samma person. Jag är inte bevandrad nog i ryskan för att namnen och smeknamnen ska falla sig naturligt, så jag tycker det är lite stökigt att hålla rätt på persongalleriet i många ryska böcker. Men – inte här! Det var inte alls speciellt farligt med namnen, och alla personer presenteras tidigt i kapitlen där de dyker upp så jag kände mig inte alls speciellt borttappad.

På en av de första sidorna i Mästaren och Margarita dyker det upp en främling i Moskva. Han och hans följe tar sig in i de finkulturella salongerna och skapar oordning, skandaler och oförklarliga fenomen.

Även om jag inte hade svårt att hålla ordning på personerna så tyckte jag att den var lite svår att komma in i. Början var lite långsam, speciellt med en lång utvikning om Pontus Pilatius vars centrala plats i berättelsen inte var uppenbar ännu.

Jag gillade Mästaren och Margarita, fast jag vet nog inte riktigt varför. Någonting i historien fick mig fast, trots att jag inte tycker det är speciellt kontroversiellt eller spännande med en ironisering över Moskvas kulturelit. Det var inte heller så att jag fäste mig speciellt vid någon i persongalleriet. Snarare var det hur historien utvecklades genom personerna och det som händer dem, och hur den sedan knyts ihop och avslutas som gjorde att jag tyckte att det var en härlig läsupplevelse.

Köp boken hos Bokus (inbunden).

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Trots min erfarenhet av Bara ett barn, började jag läsa Bortom varje rimligt tvivel av Malin Persson Giolito. Och efter bara några sidor var jag fast. Det är verkligen svårt att lägga boken ifrån sig och sluta läsa. Både språket och handlingen nästan springer fram.

Storyn är snyggt upplagd och jag vill hela tiden veta mer om både Sophia Weber och fallet hon jobbar med. Även birollerna blir jag lite nyfiken på, både på dem som personer och deras relation till Sophia.

Efter att ha läst ut boken är jag fortfarande nyfiken på hur det går för Sophia, men jag kan samtidigt känna mig lite irriterad på hur hon verkar ha så besvärliga relationer med både sin morfar och Adam. Hon verkar tolka in så oerhört mycket i det som sägs, och jag förstår inte varför eller hur.

Fallet som hon jobbar med är inte den viktigaste delen av boken, och det berör mig inte så väldigt mycket, varken det ursprungliga mordet eller det som efter hand nystas upp om utredningen. Jag är inte heller speciellt intresserad av hur det ska gå. Det är kanske bra, eftersom jag då klarar av att läsa om Sophia? Slutet på boken gillar jag jättemycket, det var ett smart och bra sätt att komma till avslut, om än något abrupt.

Köp boken hos Bokus (pocket).
Köp boken hos Amazon.se (pocket).

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Jag läste om Ännu ett liv av Theodor Kallifatides. Den är lika välgörande för själen den här gången. Språket liksom flyter fram och är en fröjd för ögat och litteraturnörden i mig. Ämnet, att tappa bort sig själv och sitt skrivande, är lätt att sätta sig in i, och jag tror att det slår an en sträng hos läsaren även om det inte är just skrivandet som är borttappat för honom eller henne. Ämnet behandlas på ett så allmänt men ändå personligt sätt att det går att applicera även på andra delar av livet.

När jag närmade mig slutet på Ännu ett liv insåg jag dock att det inte var den jag egentligen hade tänkt mig läsa om, utan en annan av Kallifatides böcker. Nåja, det får bli nästa gång. För jag vet att jag kommer läsa mer av Theodor Kallifatides i framtiden, och jag längtar lite efter det redan nu.

Jag rekommenderar alla som njuter av vackert skriven prosa att läsa Kallifatides. Att dessutom veta att svenska inte är hans förstaspråk gör det hela än mer imponerande. Jag hoppas han fortsätter skriva böcker länge till!

Köp boken hos Bokus (inbunden eller pocket).
Köp boken hos Amazon.se (inbunden).

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Jag har läst Blodlokan av Louise Boije Af Gennäs. Det här är hennes debut inom spänningsgenren, och också första delen i den kommande Motståndstrilogin. Blodlokans huvudperson heter Sara, och vi får följa henne under hennes första tid i Stockholm. De första sidorna i boken låter oss ta del av Saras pappas sista minuter i livet, och vi förstår att han blev mördad. Sara och hennes familj tror däremot att han dog i en brand i deras sommarstuga.

Det dyker upp konstiga och oförklarliga små och större detaljer i Saras liv och hon börjar tvivla på sitt förstånd allteftersom tiden går. Hon upptäcker också att hennes pappa höll på med undersökningar av oförklarliga fall inom den svenska politiska sfären och hon börjar läsa in sig på materialet han efterlämnade.

Sara är en genomarbetad karaktär, och det är lätt att fatta tycke för henne. Stämningen i boken byggs upp snyggt och effektivt, och det är bitvis riktigt otäckt. Jag, som i princip bara läser på kvällar och nätter, tyckte att det var rätt obehagligt men samtidigt var jag nyfiken nog för att fortsätta läsa och få reda på hur det gick. Jag blev dock en anings besviken på upplösningen. Blodlokan är skriven på ett så bra språk att jag inte tänkte på det en enda gång, och det är ett gott betyg.

Jag har inte bestämt mig för om jag kommer läsa de övriga två delarna i trilogin. Men det beror definitivt mer på att jag inte är så förtjust i läskiga böcker än på själva boken och utförandet. Hade jag gillat spänning hade jag alldeles säkert läst del två och tre.

Köp boken hos Bokus (inbunden eller pocket).
Köp boken hos Amazon.se (inbunden eller pocket).

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Jag läste ut Grindvakterskan av Elvira Berg. Ojojoj… så mycket kärlek! Och så mycket Harlequin-känsla! På ett bra sätt, alltså.

Boken handlar om Sofia, som blir anställd som trädgårdsmästare i slottsparken där hon lekte (olovandes) som barn. Hennes arbetsgivare är Eric, sonen till ägaren som nu är dement och precis i Sofias ålder (man #1). Till sin hjälp för att få bukt med den helt igenvuxna trädgården får hon Paul (man #2) som också är i hennes ålder. Eric är överklass, kall, avståndstagande, mörk och klassiskt vacker. Paul däremot är blond, blåögd, en son av bygden och varm och lättsam. Hur ska det gå? Ska Sofia välja man #1 eller man #2?

Mitt allt kärleksdrama får man även en återblick på vad som hände med Erics mamma och pappa, samt ett extra spår i form av övernaturlighet. Kärlekshistorian är kanske lite banal och förutsägbar, men jag tycker ändå att boken knyts ihop bra och lite oväntat på slutet. Klart läsvärd roman om du är ute efter lite lättsmält underhållning!

Köp boken hos Bokus (pocket).

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Jag är antagligen sist på bollen här, men jag har nu läst Tio tankar om tid av Bodil Jönsson. Ironin i att inse att jag har skrivit i den att jag köpte den på bokrean 2000, och haft den oläst i bokhyllorna i alla mina boenden sedan dess.

En hel del av det som förs fram i boken har jag fått till mig via andra kanaler under de 19 år som jag har väntat på rätt tillfälle att öppna boken. Kanske hade den kunnat ge mig mer om jag hade läst den redan när jag köpte den. Med det sagt så finns det definitivt saker jag kommer ta med mig från den, som till exempel begreppen hel tid och uppstyckad tid, och hur det påverkar mig. Och så gillar jag tankesättet ”jag har gott om tid”.

Jag kom på mig själv flera gånger att höra Bodil Jönssons röst när jag läste. Hon verkar härligt klok och förståndig, och en människa jag gärna skulle vilja träffa vid något tillfälle.

Boken handlar om olika sätt att förhålla sig till tid, och olika sorters tid. I tio kapitel får vi veta mer om bland annat härvaro och närvaro och ställtid.

I år kommer Tio tankar om tid i en nyutgåva för att fira att det är 20 år sedan originalet kom ut. I nyutgåvan finns det nya betraktelser om samtiden och tiden som gått.

Köp nyutgåvan hos Bokus (häftad) eller hos Amazon.se (pocket).

Det här inlägget innehåller reklamlänkar.

Jag läste nyss ut Schrödinger’s cat av Robert Anton Wilson. Det var den absolut konstigaste bok jag någonsin har försökt mig på att läsa. Jag kan inte berätta vad den handlar om, för jag vet verkligen inte. Och då har jag ändå läst alla 530 sidorna.

Boken cirklar runt en handfull olika personer, och hur deras liv ser ut i några av alla de olika parallella universum som existerar samtidigt. Samma personer och samma dagar är det som avhandlas, fast i helt olika små historier. Förutsättningarna i de olika universumen är också helt olika, vilket förstås gör att personerna och även politiken, är vitt skilda mellan dem.

En del av personerna kommer också på att det existerar flera parallella universum, och åtminstone en av dem förflyttar sig mellan ett par av dem.

Den enda röda tråden är en vuxentråd, där ett könsbyte resulterar i ett könsorgan som konserveras och stoppas upp för att bevaras för omvärlden. Denna förflyttar sig genom världen genom lite olika slumpartade händelser, som små instuckna historier mellan de övriga. Hela boken knyts ihop genom att den kommer tillbaks till sin före detta ägare, fast då påsydd på en ny kropp.

Boken finns att köpa här i pocket och här som e-bok.
Köp boken hos Amazon.se (pocket).