Författare: sara

I serien ”vi skövlar vår trädgård”, eller ”för jävligt nu, men bättre sen” hade turen kommit till växtligheten runt grinden. Jag hade tänkt mig att den stora busken (mousehole shrub, Myoporum leatum) och oleandern skulle bli lite snyggare, men när saxen väl hade blivit varm så rök stora delar av rosmarinen på ena sidan också. Fredrik undrade hur mycket lamm han skulle köpa till högen, och svaret på det var ”en hel flock, minst”. Nu är det i och för sig ingen större katastrof, dels eftersom vi gillar lamm och dels för att vi har mängder av rosmarin på andra ställen i trädgården. Dessutom är det ju ortodox påsk nu, och då äts det lamm traditionellt.

Efter trädgårdsarbetet blev det grillning. Alla herrarna hjälptes åt att få fyr på grillen, och sedan åts det korv av hjärtans lust. Jag tror att vi kan enas om att grillsäsongen har börjat. Får se hur lång den blir innan det blir alldeles för hett. Fast eftersom vi bor i bergen så kanske det kommer funka även under sommaren? Jag håller tummarna.

En av de roligaste sakerna med att köpa ett hus med uppvuxen trädgård är förstås att se vad det är som kommer upp och vad som blommar. Hittills har jag ju haft en del funderingar, och via Facebook har jag fått en hel del hjälp som jag är glad och tacksam för. Jag har också laddat ner en app till telefonen, så nu har jag fortsatt identifieringsrundorna på egen hand. För någon vecka sedan tittade de knasigaste tulpaner (eller narcisser, jag har faktiskt inte kollat med appen) jag någonsin sett upp i skuggrabatten. Vi har nu döpt dem till ”näsduksblommor”.

Häromdagen dök det upp två paket från Sverige. De var i och för sig beställt av Fredrik, men jag visste inte riktigt vad de skulle innehålla. Det visade sig att det visste inte han heller, eftersom farmor och farfar hade passat på att stoppa i lite extra när de ändå packade.

Det låter kanske inte så väldigt spännande, men det var det faktiskt. Dels för att se om postgången (eller i det här fallet, kurirfrakten) fungerade, och dels för att det faktiskt är roligt att få paket. Inte mindre roligt blev det när det också dök upp en bonusbok. Det är nog en av de bästa grejerna jag vet – bokpaket från Sverige!

En del av sakerna var sådant som vi inte hade fått med oss från Sverige, och som vi nu bestämde att det var lika bra att skicka hit eftersom vi inte riktigt vet när vi kan besöka Sverige igen.

Andra saker var matvaror från Sverige som vi saknar här på Cypern. De viktigaste är tydligen salladskrydda, malda pomeransskal och vaniljpulver. Ja, och så kaffe, förstås. Så nu kan man få lyxkaffe till frukost! Det bästa är att få smita från frukoststöket och ta med sig kaffet ut till grinden. Där kan man sitta och lyssna på ljuden från byn och titta på de omgivande bergen.

Bland överraskningarna som hade packats ner fanns det huvudbonader till båda barnen. Den ena var hemsydd, och den andra i favoritfärgen. Och så boken till mig, då. Tvåans hemsydda hatt blev genast en stor favorit, och han pratar mycket om att det är farmor som har gjort den.

Sist men inte minst så fanns det också tyg till ett par syprojekt. Jag hittade nämligen fina tyger på Stoff och Stil som jag hade tänkt ta med mig hem igen efter sommarlovet, men nu kom de direkt hit istället. De ska få bli gardiner till barnens rum. Det finns säkert tygaffärer lokalt, men just nu är det svårare än vanligt att hitta dem eftersom allt är stängt och vi har utegångsförbud. Det här blev en bra lösning, helt enkelt.

För några dagar sedan insåg jag att det stundade en svensk högtid som jag tänkte kunde få vara med i våra svenska traditioner. Den 10 april är det nämligen bulle med bullens dag. Det är ju en lite tramsig dag egentligen, men som helsingborgare vill jag ändå slå ett slag för denna… ”delikatess”. Dock missade jag att köpa chokladbollar på IKEA när vi var där senast, och sortimentet i deras butik för svenska varor går inte att få hemkört.

Alltså var det inte något att be för, utan skulle det bli något firat så fick jag minsann fixa det själv. Och inte mig emot. Jag använde mig av det här receptet på delicatobollar, och gjorde frallor av en bröddeg. Och faktiskt, det funkade ju det med. Men jag får kanske jobba lite på att göra de där luftiga barkisfrallorna till nästa år. Delicatobollarna däremot, de blev perfekta redan i år.

Eftersom Cypern är ortodoxt så firas påsken här senare än i Sverige. I år infaller Cyperns påsk nästa vecka. Men för att behålla några svenska traditioner har vi bestämt att vi ska fira både den svenska och den cypriotiska påsken. Fredrik har dessutom kommit så långt i uppackningen av våra saker att han idag kom upp från källaren med vårt samlade bestånd påskpynt. Det är en ganska moderat samling, och det mesta har Ettan gjort på dagis och i skolan. Tvåan gjorde stora ögon och berättade om allt han såg när han kom upp efter sin sovstund och fick se alla de nya grejerna.

Min förberedelse går ut på att baka bröd och göra en smörgåstårta, och förstås att fundera ut vad årets påsktårta ska bestå av. Vi är mitt i jordgubbssäsongen här, så framöver lär det väl bli en jordgubbstårta. I år blir det inte så, dock, eftersom vi inte får ge oss ut och handla hur som helst. Ettan föreslog rulltårta, och det är verkligen inte någon dum idé. Vi får se var det landar.

Jag köpte ju smink häromsistens. Efter kanske ett år av sporadiskt letande bestämde jag mig för att det minsann fick vara nog med tid spenderad på läppstift, och beställde typ en av varje i en onlineaffär jag hittade. Några läppglans slank också med i korgen. Alltihop levererades till min grind efter några dagar.

Det jag egentligen letar efter är ett väldigt neutralt läppstift, brunrosa eller ”nude”, som drar mer åt rosa än åt brunt. När jag beskrev det för Fredrik så sa han ”jaha. Som om du inte hade något läppstift, alltså?”. Och ja, det är nog sant, när jag tänker efter. Så kanske var det bra att jag inte hittade något sånt, då.

De allra mest neutrala färgerna var slut, så jag fick ta lite andra. Färgskalan sträcker sig från beige till brunt till knallrött och illrosa, med lite variationer däremellan. Jag har ett par märken, Nyx High Voltage (som inte verkar tillverkas längre) och w7 Lippy Chic.

Jag är, såhär någon vecka in i provningen, förvånansvärt nöjd. Både med att ha läppstift och med själva läppstiften. Jag tycker att både w7 och Nyx har bra pigment som sitter kvar tillräckligt länge. De täcker bra och det känns bekvämt att ha läppstift, helt enkelt. Läppglansen har jag inte testat mig genom, men det kan bero på att jag tyckte att det första provet var lite för #fuktigt”, och det kändes som om jag var alldeles blöt om läpparna. Jag kommer förstås att testa resten av dem också, men hittills har det varit fokus på läppstiften.

Visst har det varit en del höjda ögonbryn från alla herrarna i familjen, men de verkar ha vant sig nu, alla tre. Färgmässigt så kan jag konstatera att knallrosa nog inte är min färg. Däremot kan jag ha både brunt och rött, och även mörkare rosa. Och den där brunrosa som jag letade efter från början, den är nog helt onödig för mig. När jag har testat med en blandning av de färger jag har så försvinner mina läppar in i resten av ansiktet, och det var ju inte alls det jag var ute efter. Så allt som allt är jag väldigt nöjd med experimentet, och kan härmed konstatera att jag nog har börjat använda läppstift.

Jag tänkte efter idag, och insåg att jag inte har varit ute och åkt bil på tre veckor eller så. Det överraskade mig lite, för det känns inte som så lång tid. Och jag saknar inte ens det. Alltså, det är klart att det är jobbigt att inte få lov att gå utanför tomten, men jag klarar mig bra utan egentligen. Visst, löpträningen får vänta, men det är ändå en begränsad tid vi pratar om. Även om den inte kommer ta slut än på några veckor.

Jag ska försöka se den här tiden som en möjlighet till avkoppling istället för att stressa upp mig över läget i både stort och smått. Det mesta brukar ju ordna sig, på något sätt. Kanske är det helt enkelt så att det är nu jag ska vara mammaledig och ägna mig åt familjen? Ja, och åt huset, förstås. Kreativitet kanske också kan få lite plats i tillvaron nu.

Det jag har upptäckt under den här tiden vi har varit hemma är att vi är bättre på att äta upp rester nu än vad vi brukar vara. Och med begränsade möjligheter till inköp så har vi också bara skaffat råvaror som vi vet att vi använder och som håller sig bra, så vi har färre grönsaker som ligger och blir dåliga i kylen nu. Då blir istället utmaningen att skapa nytt, gott och spännande av de gamla vanliga grejerna.

Våren kommer på riktigt här nu, och det gör ju att det är härligt att vara ute. Förutom att det är härliga temperaturer, så börjar hela trädgården blomma och det blir lättare att identifiera växter. De fula bulliga risiga buskarna som vi har lite varstans, som har sett ut som om de är heldöda har nu börjat grönska och ser nästan vettiga ut. Och när jag kollade lite närmare insåg jag att det minsann var timjan. Så nu vet jag att vi har mängder med timjan! Hurra!

Lite störd av hela situationen är jag förstås, och ett sätt som det yttrar sig är genom sömnstörningar. Att jag har en ett-och-ett-halvt-åring som jag försöker få att sova själv i sitt rum hjälper förstås inte heller till. Jag längtar så himla mycket efter att få sova en hel natt i min egen säng nu! Men de där timmarna mitt i natten när jag inte kan sova spenderar jag gärna med att lyssna på poddar. En av mina favoriter är Så funkar det. Problemet med den podden är bara att den är lite för rolig, så det kan vara svårt att låta bli att skratta högt. Varsågoda för tipset!

Efter den stora skövlingen häromdagen blev det en massa döda häckar liggande i trädgården. För att rasta både mig och Ettan lite lockade jag honom med att han fick klippa ner det han kunde med grensaxen, medan jag själv tog med mig en fogsvans. Nu skulle nämligen häckresterna förvandlas till ved. Alternativt mindre bitar för att skynda på komposteringen.

Och efter en eftermiddags jobb så hade vi faktiskt en liten hög ved, och väldigt mycket mindre skräp på tomten. Jag sågade för hand, eftersom jag både har tid och behöver lite kroppsarbete nu när det är utegångsförbud och jag inte kan löpa som vanligt.

Vi har förstås inte någon kamin att använda veden i, men vi har pratat om att skaffa en. Jag skulle vilja ha en kakelugn, men då blir det till att bygga den själv, förstås. Kanske skulle det vara ett tillräckligt märkligt projekt för att locka Fredrik, till och med. Eller är det ett supersvårt hantverk? Jag får googla och se om jag kan hitta några ritningar. Blir det inte någon kakelugn går det bra med en kamin också, gärna med någon vettig uppvärmningseffekt på resten av huset. Eller kanske en vedspis. Det vore ju lite coolt att kunna använda den både för uppvärmning och matlagning. Fast en vedspis har väl inga glasväggar så man ser elden, förresten. Och det är ju lite av tjusningen med en kamin, att man kan sitta och försjunka i tankar medan man stirrar in i elden.

När det är födelsedagsfika via Skype så får man baka, det är sedan gammalt. Fast egentligen hade vi förstås tänkt stötta det lokala Cinnabon. Men så visade det sig att de har stängt helt nu i virustider, så det blev det inget med. Men både jag och Fredrik hade blivit sugna på kanelbullar, så då fick jag baka själv istället. Och det är ju inte tråkigt. Eller blir äckligt. Dessutom blev utbakningen och fyllningen till en hemkunskapslektion med Ettan, så det var många fördelar med att göra själv.

Fikan gick över förväntan. Skypesamtal med en sjuåring och en ett-och-ett-halvtåring kan vara ganska stökiga tillställningar, men det här fungerade fint. Kanske berodde det på att barnen var ganska upptagna med att trycka i sig nybakade bullar, fortfarande varma från ugnen. Och HERREJÖSSES så goda de var, bullarna. Det var inte bara barnen som tog flera bullar. Och några snygga foton fick jag inte heller till, utan jag fick ta ett i farten när fikan var slut.

Men det är inte bara bakning som får tjäna som inspiration och utlopp för kreativitet just nu, utan tydligen har jag också börjat plocka blommor och ha buketter hemma. Utanför vår grind växer det en massa ogräs, så jag passade på att plocka in lite av det häromdagen. Jag skickade ut Fredrik för att plocka vallmo på en gräsplätt (eftersom jag var barbent!), och han kom tillbaka med vallmo, något lila och något gult som bonus. Det blev en ganska spretig bukett till slut, men med mycket sommarkänsla. Den är väldigt snygg och jag blir glad varje gång jag ser den, men jag undrar om det inte är så att det gula är raps och att det triggar min allergi. Jag har nämligen börjat nysa de senaste dagarna, och igår började ögonen klia också.