Författare: sara

Helgen som gick tillbringades med att flytta in och ut saker ur huset. Ettan var lite sjuk i veckan som gick och han var inte helt hundra i helgen, så skidåkningen fick anstå till nästa helg. Istället fick vi en väldigt fin vårhelg i huset. Ute-temperaturen letade sig upp mot 20 grader och solen strålade på oss hela helgen.

Vi började i lördags med att kasta ut sängen i Ettans rum, och istället ställa in hans egen. Några bokhyllor monterades ihop också. Skillnaden blev så himla stor! Nu känns det som ett riktigt rum istället för ett ställe där det står en säng.

Madrassen som åkte ut använde Tvåan till den typiska barnleken ”jag kastar mig ner på en yta som kanske eller kanske inte är mjuk nog för att jag inte ska slå mig”. Mycket roligt. Fredrik ”övervakade” det hela. Mössan på bilden är hans bäbismössa och den behövdes egentligen inte för temperaturen, men Tvåan hittade den och insisterade på att använda den.

Efter montering av säng och annat var det lunchdags, och då invigde vi grillen. Korvar grillades ute, men åts inomhus eftersom vi inte har fixat till någon vettig matplats ute än.

Efter lunchen krävde jag att vi skulle slänga ut rottingsofforna som kom med huset. Den ena fick bo på balkongen, och den andra åkte ner till poolområdet. Vardagsrummet blev mycket mindre belamrat, och samtidigt förstod Fredrik vad ”vaxat tyg” är. Vi har pratat om det, och jag tänkte försöka få tag i någon variant för att klä om dynorna till just rottingsofforna, men Fredrik visste inte vad jag menade när jag försökte förklara. När vardagsrummet blev mindre fullt med fula saker är det också lättare att fundera över hur vi behöver och vill möblera det.

I söndags gick större delen av dagen åt till att duscha. Vi har kvar lägenheten i Limassol i några dagar till, och eftersom vi inte har något varmvatten i huset på grund av vattenläcka, så passade vi på att utnyttja duschen där. Varmvattenberedaren i lägenheten behövde få lite tid på sig att jobba så vi passade på att luncha i stan och handla under tiden. Ja, och så hade nästan hela dagen gått, igen.

Till middag fixade jag Vietnamesiska köttbullar och glasnudelsallad. Det blev väldigt gott (såklart, det var ju massor av koriander i!), men glasnudelsallad och ettåringar är en… kladdig kombination. Det var nudlar lite varstans, inklusive uppe på barnets huvud, när han var klar. Han verkade gilla salladen, men det bästa var ändå att efter själva ätningen var avklarad flytta den från tallriken till en burk och tillbaka.

Jag har tagit ännu ett steg i min integration i det cypriotiska samhället! Häromdagen körde jag nämligen för första gången bil här på ön. Nu tänker kanske du att det inte är en stor grej. I alla fall inte för någon som har haft körkort i mer än 20 år. Och det har du faktiskt helt rätt. Det var inget konstigt alls. Trots att det är vänstertrafik som gäller på Cypern (som ju är en gammal brittisk kronkoloni) och trots att jag inte har kört bil sedan vi flyttade från Sverige, med undantag för ett par gånger på semestrar i Sverige.

Det enda som var lite trassligt att komma ihåg var att hålla reda på vilken sida spaken för blinkers sitter på (höger). Att köra vänstertrafik kändes helt naturligt. Jag försökte inte ens sätta mig på passagerarsidan när jag skulle köra iväg. Ja, och så är det ju en ny bil för mig, så det är lite svårt att veta hur bred och lång bilen är, men det handlar förstås mer om vana än något annat.

Uppenbarligen har det fungerat på mig att åka bil i vänstertrafik under ett par år för att det inte ska vara speciellt konstigt att köra själv på vänster sida. Att hantera trafiken när jag går är inte heller några problem, utan jag tittar per automatik åt rätt håll när jag ska gå över en gata. Däremot är det tydligen djupt inpräntat i mig att man ska gå på vänster sida när det inte finns någon trottoar, för i de lägena får jag faktiskt byta sida av gatan relativt ofta.

Så nu är det väl dags att skaffa ytterligare en bil, då. Oklart om det blir en bil till mig, eller en bergsbil för helgutflykterna bara.

I helgen blev det skidåkning för de två äldre herrarna i familjen redan på lördagen. Det var bra, för tydligen hade det kommit en massa snö. På vägen upp invigdes snökejdorna på den här bilen, och Fredrik konstaterade att 1. de passar och 2. vi behöver ha ett extra par i bilen.

I pisten fick sedan till och med köra lite lössnö, säkert 10 centimeter. Nackdelen var att det bara var en enda lift som var öppen. Ettan provade på att köra offpist, och det fungerade fint.

Men det bästa med utflykten var att de träffade på lite andra skidåkande barn med tillhörande föräldrar. Fredrik förhörde dem noga om skidåkningen och klubbverksamheten, medan Ettan hängde med barnen och körde skidor. Så nu har vi fått namn och telefonnummer till en dam i en skidklubb som verkar vettig. Eller ja, vettig och vettig, det är förstås träning varje lördag och söndag. Så framtida helger är utstakade (hoho!).

Söndagen, den vanliga skiddagen, var den här helgen vikt åt födelsedagskalas. Första tjejen i klassen som bjöd på kalas, men det fungerade precis som tidigare gånger. Vi var på Bubble Park, där Ettan hade sitt kalas också. Det var fullt röj på leklandet i tre timmar, med korta avbrott för mat och tårta. Jag och Fredrik höll igång Tvåan och pratade med andra föräldrar. Föräldrarnas bord var i utedelen, där man får lov att röka. Ovan känsla att komma hem och känna att kläder och hår luktar rök.

Innan vi åkte iväg till kalaset passade vi på att montera soffan Göteborg, mycket saknad av Ettan. Stommen sitter ihop nu men när Fredrik skulle öppna den där lådan som han hade sett klädseln i så fanns den inte. Jag packade istället upp ytterligare en låda kökssaker. Äntligen, äntligen kom pepparkvarnen fram, så jag kan krydda med svartpeppar när jag lagar mat! Jag märker på mig själv att det är ovanliga saker som gör mig glad, såhär mitt i flytten. Fast det är förstås ganska härligt att bli glad av små, små saker. Och klädseln hittade vi lite senare.