Författare: sara

Igår var det solsken hela dagen, och idag med. Och tänk, som i ett trollslag kändes livet lite lättare. Visst, det är fortfarande oerhört kallt i huset, men nu kan vi åtminstone gå ut i trädgården och göra saker, som att rensa ogräs och titta på växter istället för att sitta inne och huttra. Och tvätten som hänger ute i solen blev nästan torr över dagen till och med! Kanske var det fläktandet från alla bina i den blommande rosmarin-häcken precis bredvid torkställningen som gjorde det? Det är ett himla surrande, i alla fall. Hemtrevligt!

Antagligen hjälpte det också till att vi kom till beslut om isoleringen igår och Fredrik beställde det vi behöver för leverans idag. Och precis som utlovat, med bara en knapp timmes försening, så dök leveransen upp idag på eftermiddagen. Så imorgon blir det till att krypa på fackverket till innertaket och peta med plast och glasfiber. Det ska bli spännande att se hur stor skillnaden blir på inomhustemperaturen sen. Förhoppningarna är höga!

Efter skolan kom Ettan hem och ville ägna sig åt trädgårdsskötsel. Han klippte lite på en häck, räfsade ihop mängder med torra löv och var helt enkelt utomhus. Precis en av tankarna med att ha ett hus med trädgård, alltså! Himla härligt! Tvåan var förstås också med och lallade runt och kollade på grejer. Vi har en infart som är grusbelagd och det är perfekt eftersom intresset för stenar är väldigt stort. Han är också bra på att flytta ogräs från högen jag lägger upp på marken till skottkärran. Skottkärran är väldigt spännande att både undersöka och köra.

Precis vid läggdags igår så var det premiär för en annan grej, nämligen strömavbrott! Som tur var hade Fredrik förberett för det, så när allting slocknade så tändes en batterilampa i vardagsrummet. Övriga batterilampor och ficklampor plockades fram, liksom värmeljusstakarna. Som tur var behövdes de nästan inte, eftersom strömmen kom tillbaka efter ungefär en kvart. Men nu vet vi att vi klarar det också.

Vi flyttade ju in lite hastigt, utan att ha med oss alltför mycket grejer. Efter det har vi hämtat några lass med våra saker från lägenheten. Vi jobbar på att försöka tömma den så snart som möjligt, men utan att hyra en stor bil. Förråden där vi har de flesta av våra saker behöver vi en lastbil som får gå ett par vändor för att tömma. Det står förstås också på att göra-listan, men det får vänta till efter isolering, jobb och lite vanligt liv. Plus att vi behöver fixa till några saker för att ens kunna förvara alla våra saker i husets (oinredda) undervåning i väntan på uppackning.

Det mesta som har kommit hit nu är kökssaker och kläder. Köksgrejerna har jag packat upp, och det är verkligen roligt. Jag gillar ju mina saker och det är fint att kunna använda mitt eget igen. I morses fick jag en glad överraskning när husvätten under natten hade packat upp mina kaffemuggar och glas! Och ju mer som packas upp, desto mer av det kvarlämnade skräpet kan jag lägga i ”slängas-kartongen”. Tur att jag inte har anlag för att bli en hoarder.

Kartongen med skräp är självklart mycket intressant för båda barnen, som gärna är där och rotar, undrar vad saker är och säger att de vill ha kvar allsköns fulheter. Eller ja, Ettan säger att han vill ha saker medan Tvåan bara tar det han kommer åt och bär i väg med. Som tur är är kartongen hög och Tvåan inte så lång, så inte allt jag lägger dit kommer upp igen.

Kläderna som vi har fått hit är bara en liten del av det vi äger. Fast redan nu undrar vi över hur människor klarar sig utan lådor och skåp med hyllor att förvara saker i. Garderober i all ära, men vem har bara kläder som ska hänga? Och badrummet – vem klarar sig utan förvaring i badrummet? Nästa gång vi är på IKEA kommer det införskaffas flera byråer och ett badrumsskåp bland annat. Plus tusen andra saker, förstås.

Jag såg Äkta Billgrens häromsistens. Det var ett… intressant program. Eller ja, kanske inte egentligen. Fast jo. Det är ju som Elsas blogg, fast i teveformat. Och så får man träffa hennes föräldrar lite mer. Och ja, alltså jag blir ju lite kär i Ernst Billgren. Såklart. Hans inställning till sin konst är ju för skön, och så verkar han vara väldigt rolig på det där dryga sättet.

Jag känner också igen mig väldigt mycket i att Elsa känner sig så känslosam och tycker att det är jobbigt med flytten till Mosebacke. För jag känner ju också så. Jag har drömt om att flytta hit, till det här huset, i många månader, och nu, när det händer så känns det som om det mesta bara är… jobbigt? Det är kallt och jag fryser hela tiden, jag fattar inte var vi ska få plats med alla våra saker, det är krångligt att packa upp eftersom jag måste städa för att ställa in saker, det känns som att alla ändringar vi vill göra kommer ta hur lång tid som helst och kosta all världens pengar, och köket är inte så fräscht som jag mindes det och behöver nog bytas ganska snart, och… Ja, sådär håller det på.

Fast egentligen tror jag kanske ändå mest att det är kylan som är jobbig. Får vi bara upp temperaturen kommer det mesta nog ordna sig. För vi har ju egentligen inte bråttom med något. Det mesta funkar hjälpligt, även om det inte är perfekt. Och det kan ju också vara lite härligt att få fundera ut och planera ett nytt kök, som passar oss och våra behov.

Och på tal om kök – nu har jag ju en födelsedagsönskning till. Jag önskar mig en spis. En riktig lyxspis, med gasspis och elektriska ugnar, två stycken. Smeg och Britannia gör båda sådana spisar, och antagligen Montpellier också. Svårt att få tag i på den här ön verkar det som, dock. Eller åtminstone jättedyrt. Och ingen som säljer på Amazon verkar vilja frakta dem hit.

Jag fyller år i slutet av januari, så nu är det snart dags igen. Som alla goda bloggare har jag gjort en önskelista med saker jag skulle bli glad över att få, och här kommer den!

…fast det är ju inte så att jag tror att jag ska få något av er som läser här. Men kanske säger mina önskningar något om vem jag är, eller så blir någon inspirerad till egna inköp. Anyways, jag har gjort en lista så nu får ni läsa eller låta bli.

Det första är något som jag har önskat mig länge. En canvastavla av Simon Stålenhag skulle verkligen pryda sin plats i mitt hem. Bostadsmauer eller The Visitor är lagom dystopiska och tankeväckande.

Ljuslyktor verkar jag inte kunna få för många av. Still Life av Ludvig Löfgren är den senaste i raden. Gärna rosa eller den ofärgade i klarglas som skulle få bo på mitt framtida skrivbord.

Ett par lyxiga solglasögon har jag ju letat efter länge. Jag har provat och provat och provat, och har kanske inte riktigt bestämt mig än. Men Alistair från Tom Ford ligger bra till.

Jag springer ju en del och det är varmt här, så korta löpartights skulle vara bra att få. Kanske Blacc Run som finns i flera färger.

Champagne, för det är alltid gott! Pol Roger är en favorit, liksom även allt från champagnehuset Thienot. Laurent-Perrier Rosé är också en favorit.

Ja, och så böcker, då. Pocket, för det är lätt att transportera. Jag läser ju gärna svenska författare på svenska, och engelska författare på engelska. Här är några titlar som jag har sneglat på den senaste tiden.