Livet

Oj, det var visst en vecka till som försvann, där. Nåja. Den här veckan har mest ägnats åt att socialisera med familjen. Mormor och morfar blev nämligen de första besökarna på den här ön.

Jag och Tvåan har hängt med mormor och morfar mest hela dagarna. Efter en aningen avvaktande start så har Tvåan nu inkluderat mormor och morfar i flocken.

Tanken var att vi skulle bada med dem, men hittills har det inte blivit av, eftersom de verkar ha tagit med sig höstvädret hit.

Höstväder, ja. Det är regn- och åskstormar, det. Temperaturen håller sig runt 22 även under de värsta spöregnen, och upp mot 28 när det inte regnar. Vi hade en regnskur härom morgonen som orsakade en flod på en tvärgata till den vi bor på. Fredrik vägrade köra bilen där då, medan en granne förklarade att såhär är det varenda år. Dagvattensystemen här verkar inte riktigt dimensionerade för skyfall.

Höstvädret har dock gett ett par fantastiska skådespel på himlen under mina löpturer på morgnarna. Blixt och dunder över bergen är rätt mäktigt att se. Medelhavet har också varit större än jag har sett det tidigare.

Jag verkar under veckan ha bestämt mig för att bo på den här ön. Jag har nämligen norpat min första pelargonstickling! Den kommer från en jätteplanta som stod vid en lekplats vi besökte under någon av alla utflykter. Jag fick ju lämna alla mina växter på Malta, eftersom man inte får föra in växter hur som helst på Cypern, så nu är jag på jakt efter sticklingar för att bygga upp ett grönskande hem igen.

Jaaa, äntligen blev det av! Nya glasögon. Fredrik ringde mig en dag när jag var ute och lekte med Tvåan och sa att han stod hos en optiker och behövde smakråd för nya bågar. När jag hade hjälpt honom att välja passade jag på att leta bågar under hans synundersökning.

Tvärtemot vad jag trodde så var det inte speciellt svårt. Jag klarade av mitt val på kanske 30 minuter med hjälp av Fredrik och vissa givna ramar som till exempel styrkan på glasen. Mitt synfel är fortfarande såpass stort att jag inte kan ha de tunnaste bågarna eftersom glasen då kommer vara tjockare än bågen och det tycker inte jag är så snyggt. Alltså blev det plast.

Bågen jag till slut valde var faktiskt den allra första jag plockade fram för att testa. Jag hade dock en annan favorit länge, en rosa metallbåge. Den föll bort på grund av ovanstående när det dök upp som en faktor i valet. Både jag och Fredrik hade dock den valda bågen som favorit bland plastbågarna.

Jag gjorde syntest och valde båge på måndagen, och på onsdagen kom det ett meddelande om att glasögonen var klara och fanns att hämta hos optikern.

Hela kalaset gick loss på €187, och då är det alltså en märkesbåge (Nina Ricci) med tunnare glas som har allsköns behandlingar inklusive blåljusfilter som är väldigt i ropet idag. Ja, och så ingick en synundersökning, förstås. En och en halv arbetsdag mellan beställning och leverans får jag ändå säga är godkänt.

Jag är fantastiskt nöjd med bågarna och känner mig väldigt snygg i dem. Sådär så att jag faktiskt har börjat använda glasögon istället för linser bara för att det är snyggt. Snart kommer jag nog ha vant mig vid att ha glasögon också, så det slutar att klämma på ovana ställen.

Häromdagen när vi var ute på promenad så låg det en trädgårdsvattenkanna i nästan den första sopcontainern vi passerade. Både jag och Fredrik blev sugna, så vi bestämde oss för att ta med den. Tydligen tänker vi att vi ska ha en trädgård med bevattningsbehov. Eller som Fredrik sa ”vi ska inte köpa en massa grejer innan vi har flyttat till ett hus, men att bära hem sopor går tydligen bra”. Hehe. Till vårt försvar vill jag säga att det är så det går till här på Cypern. Man ställer helt enkelt ut saker man inte vill ha längre, i närheten av sopcontainern, och så hämtar någon annan det. Just i det här fallet fick Fredrik alltså bära med sig en vattenkanna längs hela promenaden.

I övrigt har jag och Tvåan varit på skatteverket och stämplat vårt hyreskontrakt, och hela familjen har fotograferat sig. I morse var Fredrik på invandrarverket och kompletterade vår ansökan, och på fredag ska vi kunna hämta ut våra yellow-slip sa de. Spännande. Tvåan passade på att prova pappas hatt också.

Idag fick jag några regndroppar i håret när jag var ute och sprang. På grund av arbete så kom jag inte iväg förrän på eftermiddagen när Ettan hade kommit hem från skolan, så det var ordentligt varmt och mulet. Och så ett par droppar regn, då. Men det vägdes upp av att jag fick applåder längs vägen av en kille som jag först mötte och sen på tillbakavägen applåderade han alltså mig. Oväntat och ganska roligt.

Dagens middag var pannkakor. Som vanligt stekte jag medan herrarna åt. Tvåan åt så fort och mycket att jag nästan inte hängde med i tempot, trots två stekpannor. När han hade ätit färdigt rusade Fredrik iväg med honom till badrummet och pottan. Där var det svårt och det lät ganska mycket. Ungefär samtidigt som Ettan hade ätit klart och jag hade stekt klart alla pannkakorna och skulle sätta mig och äta själv utbröt något slags bajskaos med mycket svordomar inblandat. Mitt i det hela berättade Ettan att han också skulle gå på toa. När han hade spolat efter sig kom det inte så mycket vatten till duschen i badrummet, och då hade bajskaoset ökat ett par snäpp, och Tvåan var jättearg eftersom han inte kunde bli ren. Så där satt jag i köket och hetsåt pannkakor med smält vispgrädde ackompanjerad av vrålande barn, svordomar över undermåligt rörmokeri och intermittenta pustar av tvenne avkommors avföring. Tja, det kanske kan ses som en sammanfattning av livet med barn?

I fredags var det äntligen dags för vårt besök på immigration, alltså invandrarverket. Vi skulle söka uppehållstillstånd på Cypern. Vi åkte dit tidigt på morgonen och fick vänta utanför på att de skulle öppna. Efter en kortare väntan var det vår tur, och våra papper bedömdes. Allt var ok utom hyreskontraktet som skulle stämplas av skatteverket, men damen var trevlig och sa att om vi lämnar in det i början av nästa vecka tillsammans med foton så är allt klart på fredag. Ska bli spännande att se om det faktiskt blir så!

Vi har också varit och tittat på omgivningarna i närheten av Limassol. Den här gången gick utflykten till Souni, som är en bergsby lite väster om Limassol men ändå relativt nära. Det var en intressant upplevelse. Byn är… tja, hur ska man säga, exploaterad tror jag är ordet som bäst beskriver det. Husen ligger i stora sjok av likadana byggnader, fast olika mellan sjoken, liksom. Naturen och omgivningarna var fina, dock, och på flera ställen var utsikten över ön och havet slående. Och om man inte väljer just något av de stora sjoken så är det nog ett ok ställe att bo på.

Ja, och så utnyttjar vi förstås att hösten är mild genom att hänga på stranden. Vissa spelar fotboll, andra leker med skräp. Alla badar. Och tycker att det är skönt att slippa vinterkläder, regn från sidan och svinkalla morgnar. Fast häromdagen såg jag faktiskt första täckjackan här när jag var ute och sprang tidigt på morgonen. Då var det kanske inte mer än 19 grader vid soluppgången.

Det blev tisdag den här veckan också. Jag tog med mig Tvåan ut på förmiddagspromenad idag. Efter ett besök hos urmakaren hamnade vi på lekplatsen längst bort på strandpromenaden mot marinan till. Tvåan var mycket förtjust och testade allt han kom åt. Tåget, flera olika gunghästar på fjäder och sedan fick han syn på gungorna. Båda bäbisgungorna provades, under högt skrattande, och sedan var det dags för en av storbarnsgungorna. Då får man mindre fart, och så står mamma bakom och håller noga koll. Det gick bra, det med. I alla fall så länge man höll i sig.

På eftermiddagen, när Tvåan hade hämtat Ettan på skolan fick jag ledigt en stund. Då smet jag ner till havet och badade. Första oktoberbadet var det. Vattnet är fortfarande varmt, säkert 24 grader. Det var verkligen härligt, både att få vara själv och att bada.

På bilden ser det ut som om jag är ensam vid vattnet, men så var det verkligen inte. Det är fortfarande en hel massa folk på stranden hela dagarna. På morgonen, lite efter 6 när solen går upp, är det mängder med folk som badar innan de sätter sig på något av caféerna längs strandpromenaden och tar en kaffe (och en cigg) med sina vänner.

Den här helgen har vi bestämt oss för att flytta in lite mer i lägenheten. Det innebar att de två äldre herrarna åkte iväg för att hämta grejer från förrådet igår, medan jag och Tvåan hängde i parken och gungade och klättrade. Väl hemma igen blev det ett fasligt skruvande och svärande, eftersom insexsnycklarna inte hade kommit med och kryddorna inte var i lådan där det var tänkt. Så det blev ytterligare en vända till förrådet idag för att vi skulle kunna skruva ihop Ettans skrivbord och krydda ordentligt.

Skrivbordet visade sig vara en väldigt bra grej. Idag klarade Ettan nämligen av att sitta ensam på sitt rum och göra stora delar av läxan! Alla är nöjda.

Fast innan det var dags för läxa fick vi både äta på gyroshak och bada en sväng. Vissa blev trötta i mössan och somnade visst en sväng på stranden också.

Från förrådet kom också yoghurtgrytan med. Så idag har jag gjort yoghurt för första gången på Cypern. Och nu tänker ni säkert ”Göra yoghurt på Cypern, finns det inte massor med yoghurt redan på den ön?”. Jodå, nog finns det yoghurt alltid. Men den är av den tjocka turkiska typen, och Ettan (och även Fredrik tror jag) vill hellre ha lite rinnigare. Alltså blir det fortsatt yoghurtproduktion i hemmet. Fast det går förstås fint, det är ju inte så att det är varken jobbigt eller speciellt dyrt.

Eventuellt blir det också en sats ”sån gröt som jag gillar” i veckan som kommer. Det är ju trots allt oktober som kommer smygande. I (de svenska) livsstilsbloggarna jag läser dyker det upp grötbilder både här och där, och det är inte utan att jag blir lite sugen, jag med. I fredags blev det faktiskt fredagsgröt för första gången på Cypern och det var inte illa alls.